Kommentar på Aptahems Q3-rapport


Aptahem har publicerat sin delårsrapport för tredje kvartalet 2022. Följande är vår kommentar kring rapporten, samt en sammanfattning kring bolagets nuläge.

Aptahem kommer allt närmare vad som kan bli den största milstolpen i bolagets historia – att lämna den pre-kliniska utvecklingsdelen och ta steget in i de första kliniska studierna för Apta-1. Den 19 september lämnade Aptahem in sin ansökan till läkemedelsmyndigheten och den centrala etiska kommittén i Nederländerna. Enligt vad som framgick i samma pressmeddelande har myndigheten och den etiska kommittén högst 60 dagar på sig att återkomma med ett besked, d.v.s. om ett godkännande kan ges för att påbörja studieaktiviteterna.

”Aptahem är närmare än någonsin att påbörja den kliniska fas 1-studien för Apta-1 – att lämna det pre-kliniska skedet och ta steget in i klinik ser vi fortsatt som en mycket stark värdedrivare. Det ska inte heller glömmas bort att Aptahem fortsätter att föra dialoger med tänkbara partners och givet att bolaget kan leverera och passera milstolpar i utvecklingsprogrammet för Apta-1, och därmed öka attraktiviteten för projektet, står vi fast vid att ett sådant partneravtal mycket väl kan komma att bli ytterligare en värdedrivare under kommande kvartal”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group

Hur den kliniska studien är tänkt att utformas

Studien ska bestå av två delar:

Sepsis bedöms vara den tredje största dödsorsaken i västvärlden. Dessa patienter saknar idag läkemedel som påverkar den livshotande samverkan mellan koagulations- och inflammationssystemet och behandlas endast med understödjande behandlingar och antibiotika. Det kliniska behovet resulterar i stora ekonomiska konsekvenser där bara i USA detta uppgår till 14,6 miljarder dollar årligen. Aptahems mål är att utveckla Apta-1 till en behandling av akuta, livshotande sjukdomstillstånd där koagulation och inflammation samverkar, såsom i exempelvis sepsis. I dagsläget saknas en sådan behandling och det medicinska behovet är mycket stort då ungefär 50 miljoner människor årligen drabbas globalt varav cirka 11 miljoner dör.

Sett till själva Q3-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -2,7 MSEK (-5,2), vilket i sig är en minskning jämfört med Q3-21. Här ska det dock förtydligas, likt vi skrivit i vår tidigare analys från i augusti, att Aptahem, inom ramen för K3-regelverket, tidigare kostnadsfört forsknings- och utvecklingskostnader löpande. Då utvecklingen av Apta-1 gick in i en ny fas under Q1-22 har beslut tagits att istället aktivera utvecklingskostnaderna från och med första kvartalet 2022. Beslutet avser utvecklingskostnader från och med Q1-22, och får därför ingen retroaktiv effekt, varför en jämförelse mellan rörelsekostnaderna under Q3-22 och Q3-21 inte blir helt jämförbara. För att ur en finansiell synvinkel bedöma Aptahems utveckling kvartal till kvartal är därför kassaflödet, snarare än resultaträkningen, fortsatt den mest relevanta måttstocken.

Vid utgången av Q3-22 uppgick kassan till ca 19,2 MSEK, vilket kan jämföras med 23,9 MSEK vid utgången av Q2-22, och under juli – september uppgick Aptahems operativa kapitalförbrukning före finansieringsverksamheten, s.k. burn rate, till -1,6 MSEK/månad, att jämföra med vårt estimat om -2 MSEK/månad. Vi ser såklart positivt på att Aptahem har drivit verksamheten framåt på ett kostnadseffektivt vis under årets tredje kvartal.

En tydlig värdedrivare i närtid är den förväntade återkopplingen från läkemedelsmyndigheten och den etiska kommittén i Nederländerna. Med hänsyn till hur andra läkemedelsbolag som befinner sig i klinik värderas, borde ett godkännande för att inleda det kliniska arbetet med Apta-1 rent fundamentalt öka Aptahems bolagsvärde, vilket i skrivande stund uppgår till 73 MSEK.

Med anledning av den presenterade Q3-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.