Aptahem har publicerat bolagets rapport för det fjärde kvartalet 2023 där följande är vår uppföljande kommentar såväl som en sammanfattning kring senaste tidens händelser.

Publicering i välrenommerad tidskrift

Aptahem meddelade nyligen att resultaten från Toronto-studien har resulterat i ett första godkännande för publikation i den vetenskapliga tidskriften Cells. Cells har funnits i över 50 år och består idag av ett 50-tal journaler med olika teman och har en minst sagt etablerad roll inom forskarvärlden. Enligt Science Watch rankades Cells som nummer ett i kategorin för tidskrifter med högst inverkan (alla fält) under åren 1995–2005, med ett genomsnitt på 161 citeringar per publicerad artikel. Enligt Journal Citation Reports hade Cells under år 2020 en s.k. ”impact factor” på 41,6x, vilket innebar att Cells hamnade på en förstaplats av de 298 jämförbara tidskrifter inom området Biochemistry & Molecular Biology. Detta kommer därmed resultera i en ökad uppmärksamhet för Apta-1 och dess terapeutiska effekt, vilket vi räknar med kommer ge positiva ringar på vattnet som Aptahem kan dra nytta av, exempelvis i pågående partnerdialoger.

Om Q4-rapporten

Sett till Q4-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till 3,8 MSEK (4,4) vilket därmed var en förbättring jämfört med Q4-22. Vid en jämförelse med föregående kvartal (Q3-23), där rörelsekostnader uppgick till 2,7 MSEK, resulterade dock det fjärde kvartalet i ökade kostnader. Likväl anser vi att Aptahem fortsätter att agera med en god kostnadskontroll, vilket är mycket viktigt i nuvarande utvecklingsskede. Sett till kassan uppgick denna vid utgången av Q4-23 till 2,1 MSEK, vilket kan jämföras med 2,9 MSEK vid utgången av Q3-23. Under januari har dock Aptahems företrädesemission avslutats, där bolaget tillfördes ca 13,8 MSEK före emissionskostnader. Detta har således stärkt kassan och med hänsyn till en antagen operativ burn rate om ca 1 MSEK/månad framgent, vilket är i linje med genomsnittet under 2023, skulle Aptahem vara finansierade tills hösten 2024, allt annat lika.

Fokus framåt är fortsatt det kliniska utvecklingsprogrammet för Apta-1 där Aptahem inväntar slutrapporten av den första delen av studien. Parallellt arbetar Aptahem med att planera för nästa steg i den kliniska utvecklingen, där avsikten är att nästa studie utförs som en Proof-of-Concept för att utvärdera effekten av Apta-1 på systemisk inflammation.

Med anledning av den presenterade Q4-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.

Aptahem har publicerat bolagets rapport för tredje kvartalet 2023 där följande är vår uppföljande kommentar.

Aptahem meddelade under sommaren att de blev rekommenderade ytterligare analys hänförligt till den pågående dubbel-blinda randomiserade placebokontrollerade fas 1a-studien på friska frivilliga för att öka förståelsen av Apta-1s verkningsmekanism. Det innebar att studien tillfälligt pausades.

Under mitten av september rapporterade Aptahem intressanta resultat från de ytterligare analyserna av Apta-1s verkningsmekanism. Innan nyheten kommunicerades såg vi detta som en potentiellt kortsiktig värdedrivare och trigger i aktien, vilken också realiserade där aktien steg med som högst 51 % på nyheten. Efter det har dock aktien fortsatt rört sig i en konsoliderad fas och handlats runt 0,20 kr – detta trots att Aptahem också meddelat att Apta-1, även i de kompletterande analyserna, visat på god säkerhet. Detta är något vi menar utgör en bra förutsättning för att fas 1-studien ska kunna återupptas inom kort. Likt pressmeddelandet från mitten av september anser vi även att ett meddelande om återupptagen studie kan utgöra en kortsiktig trigger i aktien.

Om rapporten

Sett till Q3-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till 2,7 MSEK (2,8) vilket därmed är i linje med Q3-22. Vid en jämförelse även med föregående kvartal (Q2-23), där rörelsekostnader uppgick till 3,1 MSEK, är det tydligt att Aptahem fortsätter att agera med en god kostnadskontroll, vilket är mycket viktigt i nuvarande utvecklingsskede. Sett till kassan uppgick denna vid utgången av Q3-23 till 2,9 MSEK, vilket kan jämföras med 5,8 MSEK vid utgången av Q2-23 (vilket dock var precis innan likviden om 6,1 MSEK från företrädesemissionen hade inbetalts). Under årets tredje kvartal uppvisade bolaget en operativ kapitalförbrukning (s.k. burn rate) om 3,0 MSEK/månad, vilket är väsentligt högre än under föregående kvartal (Q2-23) då denna uppgick till 1,1 MSEK/månad. Den huvudsakliga förklaringen är ett ökat utflöde av rörelsekapital hänförligt till en minskning av leverantörsskulder från 7,5 MSEK vid utgången av juni till 0,9 MSEK vid utgången av september. Aptahem har således betalat leverantörsfordringar motsvarande 6,6 MSEK under Q3-23, vilket därmed får en stor påverkan på bolagets kapitalförbrukning under mätperioden. Med det sagt, och med hänsyn till den befintliga balansräkningen, räknar vi med att Aptahem efter utgången av september har uppvisat en betydligt lägre burn rate än under Q3-23.

Med anledning av den presenterade Q3-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.

Aptahem har publicerat bolagets rapport för andra kvartalet 2023 där följande är vår uppföljande kommentar.

Aptahem meddelade under sommaren att de blivit rekommenderade ytterligare analys hänförligt till den pågående dubbel-blinda randomiserade placebokontrollerade fas 1a-studien på friska frivilliga för att öka förståelsen av Apta-1s verkningsmekanism. Detta innebar att studien tillfälligt pausades. Under studiens gång har intressanta fynd gjorts och efter att ha granskat data från dessa rekommenderade datagranskningskommittén att ytterligare analyser bör utföras. Detta kan verka oroväckande men är de facto en helt naturlig del i genomförandet av en klinisk studie – särskilt med tanke på hur pass unik Apta-1 är som läkemedelskandidat.

De fynd som har gjorts är hänförliga till att vid varje upptrappning av doser i kohort 1 till 4 som har genomförts så har tecken kunnat ses på att Apta-1 har påverkat fler markörer än vad som kunnat ses i tidigare djurstudier. Enligt Aptahem ser bolaget inga tecken på att studien inte skulle kunna fortsätta och att detta snarare handlar om en ren säkerhetsåtgärd och att det samtidigt ger ett bra tillfälle för Aptahem att få än djupare förståelse för hur Apta-1 fungerar i människa. Givet att studien får ”grönt ljus” att fortsätta, ser vi detta som en potentiell värdedrivare i aktien på kort sikt.

Om rapporten

Sett till Q2-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till 3,1 MSEK (2,9) vilket i sig endast är en marginell ökning jämfört med Q2-22. Med tanke på att Aptahem sedan slutet av 2022 befinner sig i klinisk fas blir dock en direkt jämförelse med Q2-22 inte helt lämpligt – med tanke på att Aptahem då inte befann sig i klinik. Gör vi istället en jämförelse med föregående kvartal (Q1-23) ser vi att det kvartalets rörelsekostnader uppgick till 3,2 MSEK. Därmed anser vi inte att kostnadsbasen har ”stuckit ut” på ett avvikande sätt under årets andra kvartal, utan tvärtom att Aptahem har agerat med god kostnadskontroll. Sett till kassan uppgick denna vid utgången av Q2-23 till 5,8 MSEK, vilket kan jämföras med 9,7 MSEK vid utgången av Q1-23. Dock inkluderar detta inte den tidigare genomförda emissionen, vilken registrerades efter utgången av årets andra kvartal. Via företrädesemissionen tillfördes Aptahem 6,1 MSEK före emissionskostnader, vilka enligt tidigare PM ska ha uppgått till 2 MSEK, men där vi räknar med att de landade på omkring 1,5 MSEK med tanke på att emissionen inte blev fulltecknad och att en viss del av kostnaderna troligen var kopplade till rörlig prestation hos den finansiella rådgivaren. Under årets andra kvartal uppvisade bolaget en operativ kapitalförbrukning (s.k. burn rate) om 1,1 MSEK/månad och givet en liknande nivå även framgent, samt med hänsyn till kassan vid utgången av juni såväl som tillkommande nettolikvid från emissionen, skulle Aptahem vara finansierade tills inledningen av Q1 2024, allt annat lika.

Med anledning av den presenterade Q2-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys

Aptahem genomför nu en företrädesemission med teckningsperiod 14 – 28 juni.

Ansvarig analytiker från Analyst Group kommenterar emissionen:

”Den kliniska fasen med Apta-1 fortsätter enligt plan och för att kunna fortsätta hålla ett högt tempo i det kliniska arbetet ska Aptahem under juni fylla på kassan via en företrädesemission, vilket som högst kan inbringa 28 MSEK. Utifrån nuvarande estimat samt tillämpade värderingsantaganden i vår senaste analysuppdatering från maj 2023 upprepar vi vårt motiverade nuvärde om 270 MSEK (270) i ett Base scenario. Med hänsyn till den kapitalstruktur som kommer att gälla efter att den pågående företrädesemissionen avklarats, där vi antar full teckning, översätts detta till ett motiverat värde per aktie om 0,97 kr. Detta är i termer av värde per aktie lägre än i vår analys från i februari, vilket dock enbart är en teknisk justering till följd av ett ökat antal aktier efter företrädesemissionen, då vi som nämnt behåller vårt tidigare motiverade bolagsvärde i absoluta tal om 270 MSEK för Aptahem. Detta kan även ställas i relation till pre money-värderingen om 42 MSEK, och en post money-värdering 70 MSEK, givet full teckning. Det innebär samtidigt att nuvarande nivåer, enligt oss, fortsatt bjuder in till en attraktiv risk/reward för investerare som letar efter ett undervärderat pharma-bolag som fortsätter uppvisa kliniska framsteg.”, säger ansvarig analytiker.

Läs mer om Aptahems företrädesemission här

Aptahem har publicerat sin rapport för första kvartalet 2023 där följande är vår uppföljande kommentar.

Aptahem fortsätter sitt kliniska arbete enligt plan, men trots att flera milstolpar har kunnat bockas av under de senaste månaderna handlades aktien ned till nivåer omkring 0,35 kr i slutet av april, motsvarande ett Market Cap omkring 59 MSEK. Kort därefter meddelade Aptahem att de avser att genomföra en företrädesemission under juni, vilket av naturliga skäl fick aktien att vandra nedåt ytterligare. I skrivande stund värderas Aptahem till omkring 40 MSEK pre-money, d.v.s. innan företrädesemissionen, vilket är den lägsta nivån sedan toppen i augusti 2022 då bolagsvärdet var omkring 95 MSEK.

I vår mening är detta märkligt utifrån ett rent fundamentalt perspektiv, där vi fortsatt anser att bolagets värdering rimligen borde korrelera med de framgångar Aptahem har kunnat meddela gällande den kliniska studien. Det innebär samtidigt att nuvarande nivåer, enligt oss, fortsatt bjuder in till en attraktiv risk/reward för investerare som letar efter ett undervärderat pharma-bolag som fortsätter uppvisa kliniska framsteg. 

Om rapporten

Sett till Q1-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till 3,2 MSEK (2,6) vilket i sig är en ökning jämfört med Q1-22. Med tanke på att Aptahem sedan slutet av 2022 befinner sig i klinisk fas blir dock en direkt jämförelse med Q1-22 inte helt lämpligt – med tanke på att Aptahem då inte befann sig i klinik. Gör vi istället en jämförelse med föregående kvartal (Q4-22) ser vi att det kvartalets rörelsekostnader uppgick till 4,4 MSEK, förvisso något belastade av emissionsrelaterade engångskostnader. Likväl anser vi inte att kostnadsbasen har ”stuckit ut” på ett avvikande sätt under årets tre första månader. Sett till kassan uppgick denna vid utgången av Q1-23 till 9,7 MSEK, vilket kan jämföras med 20,2 MSEK vid utgången av Q4-22, varpå den totala kapitalförbrukningen under de tre inledande månaderna under 2023 uppgick till -3,5 MSEK/månad, att jämföra med -2,1 MSEK/månad under föregående kvartal (Q4-22), justerad för den tidigare emissionen. Kapitalförbrukningen har således ökat – vilket vi också hade räknat med. Aptahem är i en klinisk fas och det innebär att bolaget ådrar sig högre kostnader, vilket är helt naturligt i ett sådant skede och nödvändigt för att det kliniska arbetet ska kunna fortsätta att gå framåt.

Stärker kassan under juni

Under inledningen av maj meddelade Aptahem att de avser att genomföra en företrädesemission under juni vilken kan inbringa som högst 28 MSEK före emissionskostnader. Följande är vad nettolikviden om 26 MSEK avses användas till:

Den första delen av Aptahems kliniska studie, fas 1a, beräknas vara klar redan till sommaren. När denna del är avslutad och en preliminär rapport finns på plats är planen att påbörja en fas 1b-studie. Fas 1a är den obligatoriska delen där Apta-1 testas i friska frivilliga för säkerhet och tolerabilitet, d.v.s. om Apta-1 är säker att använda i människa. I fas 1b-studien kommer Apta-1 att administreras som behandlande i stället för att ges i förebyggande syfte vilket kan ses som ett mer realistiskt sätt att efterlikna en riktig behandling vid en skarp, akut situation. Detta är möjligt då Apta-1 har en så pass god säkerhetsprofil, varför läkemedelsmyndigheten har godkänt detta. Fas 1b-studien kommer därmed innebära att friska frivilliga stimuleras med ett toxin som får en lätt inflammatorisk förhöjning i kroppen, varpå det kan dokumenteras hur Apta-1 fungerar. Det kommer ge ett första svar på potentialen i Apta-1 (ett tidigt Proof of Concept), vilket i ett nästa steg kan underlätta att gå in i klinisk fas 2, såväl som att föra argumentation mot potentiella partners.

Med anledning av den presenterade Q1-rapporten och kommande företrädesemissionen kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.

Aptahem har publicerat bolagets rapport för fjärde kvartalet 2022. Följande är vår kommentar kring rapporten, vår syn på nuvarande värdering samt en intressant jämförelse med ett franskt bioteknikbolag.

Under inledningen av året handlades Aptahems aktie upp till som högst 0,51 kr, motsvarande en Market Cap om 85 MSEK för Aptahem. Sedan dess har bolaget bland annat kommunicerat att den andra doskohorten, vilken påbörjades under januari 2023, i den kliniska fas 1-studien avseende Apta-1 har genomförts och blivit godkänd av den nederländska etikkommittén. Studien fortlöper således enligt plan och etikkommittén har gett sitt godkännande till att Aptahem kan gå vidare till nästa doskohort, ett arbete som påbörjades den 14 februari. Trots att ytterligare milstolpar därmed kunnat bockas av under februari, har aktien handlats ned till nivåer omkring 0,40 kr, motsvarande ett Market Cap för Aptahem omkring 67 MSEK. Vi menar att detta är märkligt utifrån ett rent fundamentalt perspektiv, där vi anser att bolagets värdering rimligen borde korrelera med de framgångar Aptahem har kunnat meddelade gällande den kliniska studien. Det innebär samtidigt att nuvarande nivåer, enligt oss, bjuder in till en attraktiv risk/reward för investerare som letar efter ett undervärderat pharma-bolag i klinisk fas.

En intressant ”peer” i Frankrike

Det franska bioteknik-bolaget Abionyx Pharma meddelade under inledningen av 2023 att deras läkemedelskandidat CER-001 uppvisat positiva resultat i en klinisk fas 2a-studie gällande behandling av sepsispatienter som befinner sig i riskzonen för att drabbas av akut njurskada. Studien inkluderade 20 patienter och med hänsyn till utfallet har Abionyx Pharma den data de behöver för att gå vidare i sitt kliniska arbete avseende CER-001. Nyheten finns att läsa i sin helhet via följande länk.

Abionyx Pharma befinner sig således längre fram i sitt kliniska arbete kring CER-001 än vad Aptahem gör med Apta-1, vilket troligen är delar av förklaringen till varför Abionyx värderas till omkring 650 MSEK i skrivande stund. Två bolag som befinner sig i olika skeden i sina kliniska studier ska rent logiskt värderas olika, samtidigt som vi menar att Abionyx nuvarande värdering kan illustrera den värderingspotential som kan bli aktuell för Aptahem givet fortsatta framgångar i det kliniska arbetet med Apta-1.

Om rapporten

Sett till själva Q4-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -4,4 MSEK (-6,4), vilket i sig är en minskning jämfört med Q4-21. Vi förtydligar dock, likt vi skrivit tidigare, att Aptahem inom ramen för K3-regelverket tidigare år kostnadsfört forsknings- och utvecklingskostnader löpande. Då utvecklingen av Apta-1 gick in i en ny fas under Q1-22 har beslut tagits att istället aktivera utvecklingskostnaderna från och med första kvartalet 2022. Beslutet avser utvecklingskostnader från och med Q1-22, och får därför ingen retroaktiv effekt, varför en jämförelse mellan rörelsekostnaderna under Q4-22 och Q4-21 inte blir helt jämförbara. För att ur en finansiell synvinkel bedöma Aptahems utveckling kvartal till kvartal är därför kassaflödet, snarare än resultaträkningen, fortsatt den mest relevanta måttstocken.

Vid utgången av Q4-22 uppgick kassan till ca 20,2 MSEK, vilket kan jämföras med 19,2 MSEK vid utgången av Q3-22. Under december stärktes bolagets kassa genom den tidigare genomförda företrädesemissionen. Sett till kapitalförbrukningen under de tre avslutande månaderna 2022 uppgick  Aptahems operativa burn rate före finansieringsverksamheten till -2,1 MSEK/månad, att jämföra med -1,6 MSEK/månad under föregående kvartal (Q3-22). Kapitalförbrukningen ökade således marginellt under slutet av år 2022, vilket troligen kan förklaras av den nämnda företrädesemissionen som Aptahem genomförde under november/december. Vi är därmed av åsikten att Aptahem rent operativt fortsätter att uppvisa en god kostnadskontroll.

Vi har i samband med Q4-rapporten även intervjuat VD Mikael Lindstam, intervjun finns att se i sin helhet via följande länk

Med anledning av den presenterade Q4-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.

Aptahem har publicerat sin delårsrapport för tredje kvartalet 2022. Följande är vår kommentar kring rapporten, samt en sammanfattning kring bolagets nuläge.

Aptahem kommer allt närmare vad som kan bli den största milstolpen i bolagets historia – att lämna den pre-kliniska utvecklingsdelen och ta steget in i de första kliniska studierna för Apta-1. Den 19 september lämnade Aptahem in sin ansökan till läkemedelsmyndigheten och den centrala etiska kommittén i Nederländerna. Enligt vad som framgick i samma pressmeddelande har myndigheten och den etiska kommittén högst 60 dagar på sig att återkomma med ett besked, d.v.s. om ett godkännande kan ges för att påbörja studieaktiviteterna.

”Aptahem är närmare än någonsin att påbörja den kliniska fas 1-studien för Apta-1 – att lämna det pre-kliniska skedet och ta steget in i klinik ser vi fortsatt som en mycket stark värdedrivare. Det ska inte heller glömmas bort att Aptahem fortsätter att föra dialoger med tänkbara partners och givet att bolaget kan leverera och passera milstolpar i utvecklingsprogrammet för Apta-1, och därmed öka attraktiviteten för projektet, står vi fast vid att ett sådant partneravtal mycket väl kan komma att bli ytterligare en värdedrivare under kommande kvartal”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group

Hur den kliniska studien är tänkt att utformas

Studien ska bestå av två delar:

Sepsis bedöms vara den tredje största dödsorsaken i västvärlden. Dessa patienter saknar idag läkemedel som påverkar den livshotande samverkan mellan koagulations- och inflammationssystemet och behandlas endast med understödjande behandlingar och antibiotika. Det kliniska behovet resulterar i stora ekonomiska konsekvenser där bara i USA detta uppgår till 14,6 miljarder dollar årligen. Aptahems mål är att utveckla Apta-1 till en behandling av akuta, livshotande sjukdomstillstånd där koagulation och inflammation samverkar, såsom i exempelvis sepsis. I dagsläget saknas en sådan behandling och det medicinska behovet är mycket stort då ungefär 50 miljoner människor årligen drabbas globalt varav cirka 11 miljoner dör.

Sett till själva Q3-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -2,7 MSEK (-5,2), vilket i sig är en minskning jämfört med Q3-21. Här ska det dock förtydligas, likt vi skrivit i vår tidigare analys från i augusti, att Aptahem, inom ramen för K3-regelverket, tidigare kostnadsfört forsknings- och utvecklingskostnader löpande. Då utvecklingen av Apta-1 gick in i en ny fas under Q1-22 har beslut tagits att istället aktivera utvecklingskostnaderna från och med första kvartalet 2022. Beslutet avser utvecklingskostnader från och med Q1-22, och får därför ingen retroaktiv effekt, varför en jämförelse mellan rörelsekostnaderna under Q3-22 och Q3-21 inte blir helt jämförbara. För att ur en finansiell synvinkel bedöma Aptahems utveckling kvartal till kvartal är därför kassaflödet, snarare än resultaträkningen, fortsatt den mest relevanta måttstocken.

Vid utgången av Q3-22 uppgick kassan till ca 19,2 MSEK, vilket kan jämföras med 23,9 MSEK vid utgången av Q2-22, och under juli – september uppgick Aptahems operativa kapitalförbrukning före finansieringsverksamheten, s.k. burn rate, till -1,6 MSEK/månad, att jämföra med vårt estimat om -2 MSEK/månad. Vi ser såklart positivt på att Aptahem har drivit verksamheten framåt på ett kostnadseffektivt vis under årets tredje kvartal.

En tydlig värdedrivare i närtid är den förväntade återkopplingen från läkemedelsmyndigheten och den etiska kommittén i Nederländerna. Med hänsyn till hur andra läkemedelsbolag som befinner sig i klinik värderas, borde ett godkännande för att inleda det kliniska arbetet med Apta-1 rent fundamentalt öka Aptahems bolagsvärde, vilket i skrivande stund uppgår till 73 MSEK.

Med anledning av den presenterade Q3-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.

Den 25 augusti 2022 publicerade Aptahem sin delårsrapport för andra kvartalet 2022. Följande är vår kommentar kring rapporten, samt en sammanfattning av ett urval intressanta nyheter under de senaste veckorna och månaderna.

• Aptahem har genomfört flertalet partneringmöten på BIO International Convention 2022 i San Diego, samt ett vetenskapligt samarbetsmöte, på plats i Toronto. Aptahem skriver att partneringmötena med nya som gamla bekanta var ” […] riktigt intressanta och än mer så då detta var första eventet på flera år vilket man kände i luften från intensitet och intresse. […]. Vi tar med oss ett antal förfrågningar hem som vi odlar vidare i fortsatta diskussioner.”
• Aptahem har ingått avtal med internationell klinisk CRO för fas 1-studier. Detta avtal följer det uppstartsavtal som ingicks i början av året vilket gör att Aptahem kan färdigställa all dokumentation samt starta Fas 1-studierna enligt plan.
• Har ingått nytt konsortium med finansiering från KK Stiftelsen vars syfte är att utvärdera nya behandlingar för att minska inflammation vid hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer.
• Har färdigställt GMP-certifierad Apta-1 inför kliniska prövningar. I pressmeddelandet framgick det bland annat att Aptahems partner, LGC Biotechnologies, har förbättrat processparametrarna och därmed erhållit en effektivare CoGs (Cost of Goods), vilket i sig är positivt, samt innebär att för en utomstående part, t.ex. vid ett partnerupplägg ännu mer attraktivt. Dessutom visade utfallet att mängden tillverkad Apta-1 översteg målen med 20 % tack vara de förbättrade processparametrarna.
• GLP toxikologistudien blev final under perioden och den mer än 6000 sidor långa rapporten bekräftar tidigare kommunicerad god säkerhet och tolarabilitet. I och med denna finalisering är det pre-kliniska programmet avslutat m.h.t. de regulatoriska kraven för Apta-1

Sett till själva Q2-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -2,9 MSEK (-4,7), vilket i sig är en minskning jämfört med Q2-21. Här ska det dock förtydligas, likt vi skrivit i vår tidigare analys från i maj, att Aptahem, inom ramen för K3-regelverket, tidigare kostnadsfört forsknings- och utvecklingskostnader löpande. Då utvecklingen av Apta-1 gick in i en ny fas under Q1-22 har beslut tagits att istället aktivera utvecklingskostnaderna från och med första kvartalet 2022. Beslutet avser utvecklingskostnader från och med Q1-22, och får därför ingen retroaktiv effekt, varför en jämförelse mellan rörelsekostnaderna under Q2-22 och Q2-21 inte blir helt jämförbara. För att ur en finansiell synvinkel bedöma Aptahems utveckling Q-Q blir därför kassaflödet, snarare än resultaträkningen, den mest relevanta måttstocken.Vid utgången av andra kvartalet 2022 uppgick kassan till ca 24 MSEK, vilket kan jämföras med 40 MSEK vid utgången av Q1-22, och under april – juni uppgick Aptahems operativa kapitalförbrukning före finansieringsverksamheten, s.k. burn rate, till -8,3 MSEK/månad, vilket är en ökning mot föregående kvartal (Q1-22). Den huvudsakliga förklaringen till ökningen under Q2-22 återfinns i bolagets balansräkning, där posten ”Leverantörsskulder” har minskat från 16,5 MSEK vid utgången av Q1-22 till 0,9 MSEK vid utgången av Q2-22, d.v.s. en minskning om 15,6 MSEK. Detta belastar således rörelsekapitalet, vilket vi även kan se i kassaflödet i Q2-rapporten. I vår tidigare analys gjorde vi ett antagande om att dessa leverantörsskulder skulle betalas tills senast utgången av 2022, vilket således redan blivit avklarat. Framgent, under de närmaste månaderna, räknar vi därför med en lägre burn rate relativt Q2-22. Givet en burn rate om -2 MSEK/månad i genomsnitt skulle Aptahem vara finansierade tills omkring mitten av H1 2023, allt annat lika.

Nästa viktiga milstolpe för Aptahem är att skicka in ansökan om att få starta den första kliniska studien med Apta-1. I och med de förtydligande på Apta-1s verkningsmekanism och kommande kliniska studier samt de milstolpar som Aptahem hittills uppnått, bör bolaget även kunna stärka intresset för potentiella partnerskap.

Med anledning av den presenterade Q2-rapporten kommer vi att återkomma med en uppdaterad analys.

Den 19 maj 2022 publicerade Aptahem sin delårsrapport för första kvartalet 2022. Följande är vår kommentar kring rapporten, samt en sammanfattning av ett urval intressanta nyheter under de senaste veckorna och månaderna.

• Aptahem har ingått avtal med internationell klinisk CRO för fas 1-studier. Detta avtal följer det uppstartsavtal som ingicks i början av året vilket gör att Aptahem kan färdigställa all dokumentation samt starta Fas 1-studierna enligt plan.
• Har ingått nytt konsortium med finansiering från KK Stiftelsen vars syfte är att utvärdera nya behandlingar för att minska inflammation vid hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer.
• Har färdigställt GMP-certifierad Apta-1 inför kliniska prövningar. I pressmeddelandet framgick det bland annat att Aptahems partner, LGC Biotechnologies, har förbättrat processparametrarna och därmed erhållit en effektivare CoGs (Cost of Goods), vilket i sig är positivt, samt innebär att för en utomstående part, t.ex. en partner, blir ett partnerupplägg ännu mer attraktivt. Dessutom visade utfallet att mängden tillverkad Apta-1 översteg målen med 20 % tack vara de förbättrade processparametrarna.
• Har fått Patentfamilj 2 godkänd i Japan, vilket betyder att Apta-1 har ett starkt terapeutiskt skydd som potentiell behandling för sjukdomstillstånd som bland annat orsakas av inflammation, koagulation och/eller organsvikt i Japan, vilket är en marknad som vi bedömer som strategiskt viktig ur ett affärsmässigt perspektiv. Skyddet sträcker sig fram till och med 2038.
• En intressant artikel har, med stöd av oberoende aktieägare, publicerats i SvDs Näringslivsbilaga som på ett bra sätt beskriver hur Apta-1 skulle kunna bidra till en bättre vård och rädda liv. Läs den fullständiga artikeln här.

Färsk bolagsintervju publicerad idag

I samband med dagens delårsrapport för första kvartalet 2022 har Aptahem närvarat i Nyhetsbyrån Direkts studio tillsammans med oss på Analyst Group, för en bolagsintervju med VD Mikael Lindstam. Se hela intervjun här.

Sett till själva Q1-rapporten uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -2,6 MSEK (-12,2), vilket är en kraftig minskning jämfört med Q1-21. Här ska det dock förtydligas, likt vi skriver i vår uppdaterade analys från den 25 maj 2022, att Aptahem, inom ramen för K3-regelverket, tidigare kostnadsfört forsknings- och utvecklingskostnader löpande. Då utvecklingen av Apta-1 gick in i en ny fas under Q1-22 har beslut tagits att istället aktivera utvecklingskostnaderna från och med första kvartalet 2022. Beslutet avser utvecklingskostnader från och med Q1-22, och får därför ingen retroaktiv effekt, varför en jämförelse mellan rörelsekostnaderna i Q1-22 och Q1-21 inte blir helt jämförbara. För att ur en finansiell synvinkel bedöma Aptahems utveckling Q-Q framgent blir därför kassaflödet, snarare än resultaträkningen, den mest relevanta måttstocken. Vid utgången av första kvartalet 2022 uppgick kassan till ca 40 MSEK, vilket kan jämföras med 46 MSEK vid utgången av Q4-21, och under årets tre första månader uppgick därmed Aptahems kapitalförbrukning, s.k. burn rate, till -2 MSEK/månad. Efter perioden, under april, nyttjades 92 % av teckningsoptionerna av serie TO7 vilket tillförde Aptahem ca 9,1 MSEK och således stärkte kassan ytterligare. För att härleda en uppskattning om hur länge Aptahems befintliga kassa räcker utgår vi från en genomsnittlig burn rate om -2 MSEK/månad framgent, samt att vi, utöver detta, gör ett antagande om att de befintliga leverantörsskulderna om ca 16,5 MSEK vid utgången av mars ska betalas tills senast utgången av 2022, vilket således ger en högre kapitalförbrukning per månad fram till dess. Med hänsyn till detta skulle Aptahem vara finansierade tills sommaren 2023, allt annat lika.

Avslutande ord

Med hänsyn till senaste tidens positiva nyheter och att Aptahem, likt tidigare, fortsätter att hålla sin tidslinje för Apta-1, är det anmärkningsvärt att bolagsvärdet inte har följt med. I skrivande stund värderas Aptahem till ett Market Cap om ca 53 MSEK, vilket med hänsyn till en nettokassa om 40 MSEK (bolaget är skuldfritt), motsvarar ett Enterprise Value (EV) om 13 MSEK. För ett bolag som har halva foten in i en klinisk Fas-1 studie, anser vi fortsatt att det finns mer att hämta i aktien. Samtidigt bör en investerare vara medveten om att Aptahem kommer att gå in i en period med högre rörelsekostnader, som en naturlig del i det kliniska arbetet, vilket är helt normalt.

Vi kommer att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem

Idag den 10 februari 2022 publicerade Aptahem sin delårsrapport för fjärde kvartalet 2021. Följande är vår kommentar kring rapporten, samt en sammanfattning kring intressanta nyheter från den inledande delen av år 2022.

Aptahem har sedan januari i år kommunicerat ett flertal positiva nyheter, där vi ser tydliga tecken på att bolaget genomfört viktiga strategiska satsningar för att stärka upp organisationen och förbereda sig för att gå in i klinisk fas under året:

• Karin Aschan har anlitats som Regulatory Affairs Director (RAD). Karin har i tidigare roller arbetat med ett flertal internationella projekt inom både Europa och USA i alla kliniska faser. Hon har även ansvarat för registrering av ett läkemedel inom EU hos den europeiska läkemedelsmyndigheten European Medicines Agency (EMA).
• Maria Ekblad har tillträtt som ny operativ chef (COO). Maria har lång och gedigen erfarenhet från läkemedelsindustrin där hon haft ledande befattningar inom både preklinisk och klinisk läkemedelsutveckling.
• Thomas Rupp har utsetts till CMC Director i bolaget. Thomas har varit knuten till Aptahem under flera år i rollen som aptamerexpert, men tar nu även rollen som CMC Director. 

Aptahem har dessutom ingått ett uppstartsavtal med en internationell klinisk CRO för fas 1-studien med Apta-1. Att lämna det pre-kliniska skedet och ta steget in i klinik ser vi som en potentiellt stark värdedrivare i aktien under 2022. Det ska inte heller glömmas bort att Aptahem fortsätter att föra dialoger med tänkbara partners och givet att bolaget kan leverera och passera milstolpar i utvecklingsprogrammet för Apta-1, och därmed öka attraktiviteten för projektet, kan mycket väl ett sådant partneravtal komma att bli ytterligare en värdedrivare under kommande kvartal.

Med hänsyn till detta och nämnda positiva nyheter som har kommunicerats under de senaste veckorna, samt att Aptahem, likt tidigare, fortsätter att hålla sin tidslinje för Apta-1, är det anmärkningsvärt att bolagsvärdet inte har följt med. I skrivande stund värderas Aptahem till ett Market Cap om ca 71 MSEK, vilket med hänsyn till en nettokassa om 46 MSEK (bolaget är skuldfritt), motsvarar ett Enterprise Value (EV) om 25 MSEK. För ett bolag som har halva foten in i en klinisk fas-1 studie, anser vi att det finns mer att hämta i aktien. Samtidigt bör en investerare vara medveten om att Aptahem kommer att gå in i en period med högre rörelsekostnader, som en naturlig del i det kliniska arbetet, vilket är helt normalt. Vid utgången av december 2021 uppgick kassan till 46 MSEK, och framgent kommer Aptahem att vara i behov av ytterligare externt kapital för att fortsätta arbetet med Apta-1. En viktig parameter på vägen blir därför de cirka 31 miljoner teckningsoptionerna av serie TO7 som finns utestående, vilka som högst kan tillföra Aptahem 54 MSEK under mars/april 2022, givet fullt nyttjande och att teckningskursen blir 1,40 kr/aktie.

För att avslutningsvis säga något även om själva Q4-rapporten, där vårt fokus primärt låg på kostnadssidan, kan vi konstatera att Aptahem även under den avslutande delen av 2021 har utvecklats med god kostnadskontroll. Under Q4-21 uppgick nämligen de totala rörelsekostnader till -6,4 MSEK (-13,2), vilket således är betydligt lägre mot jämförbart kvartal 2020.

Vi kommer att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem

Igår den 11 november 2021 publicerade Aptahem sin delårsrapport för tredje kvartalet 2021. Följande är vår sammanfattade kommentar.

Under Q3-21 uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -5,2 MSEK (-4,2), vilket således är i nära linje med jämförbart kvartal 2020, såväl som föregående kvartal i år då kostnadsbasen uppgick till -4,7 MSEK. Vi ser således positivt på att Aptahem under årets tredje kvartal har utvecklats med god kostnadskontroll.

Via den tidigare genomförda företrädesemissionen har Aptahem fyllt på sin kassa rejält, vilken vid utgången av september uppgick till 53,3 MSEK, att jämföra med ca 18,4 MSEK vid utgången av juni. Justerat för kapitalanskaffningen uppgick Aptahems kapitalförbrukning, s.k. burn rate, under tredje kvartalet till enbart -1,8 MSEK/månad. Genom att ställa detta i relation till årets sex första månader (Q1-21 + Q2-21), då bolaget uppvisat en burn rate om -4,2 MSEK/månad i genomsnitt, stärker detta ytterligare vår åsikt om att Aptahem har utvecklats mycket kostnadseffektivt under inledningen av hösten 2021.

Samtidigt som det såklart är viktigt att inte låta kostnadsbasen skena iväg, rör sig Aptahem närmare och närmare att ta steget in i klinik. Detta kommer att innebära att bolaget kommer ådra sig högre kostnader, vilket är helt naturligt i ett sådant skede och nödvändigt för att den kliniska fasen ska kunna genomföras. Vi räknar således även med att Aptahem kommer att behöva, vid något tillfälle i framtiden, resa ytterligare externt kapital. Ett bidragande tillskott på vägen kan dock komma från de cirka 31 miljoner teckningsoptionerna av serie TO7 som finns utestående, vilka som högst kan tillföra Aptahem 54 MSEK under mars/april 2022, givet fullt nyttjande och att teckningskursen blir 1,40 kr/aktie.

Omotiverat tapp i aktien

Sedan företrädesemissionen avslutades under september har Aptahems aktie fallit med närmare 40 %, vilket innebär att börsvärdet (Market Cap) nu uppgår till 86 MSEK i skrivande stund, med ett Enterprise Value (EV) om endast 33 MSEK. Parallellt med att vi har bevittnat den negativa kursutvecklingen har Aptahem kommunicerat flertalet framsteg, exempelvis; godkänd patentfamilj 2 i Europa och USA, GLP-programmet påvisade ingen toxicitet hos Apta-1, spännande studieresultat från Örebro, positiva resultat från Toronto-samarbetet m.m. Vi menar därför att nuvarande bolagsvärde av Aptahem är omotiverat. En tänkbart förklarande faktor till senaste tidens kursutveckling kan vara hänförlig till att de garanter som fick teckna 40 % av tidigare nämnd företrädesemission, pressat kursen. Om detta stämmer, skulle det också kunna antas att denna kurspress bör minska i närtid, vilket skapar utrymme för en positivare utveckling om Aptahem verksamhetsmässigt kan fortsätta utvecklas enligt plan.

Vi kommer att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem.

Igår den 20 maj 2021 publicerade Aptahem sin delårsrapport för första kvartalet 2021. Följande är vår sammanfattade kommentar.

Under Q1-21 uppgick bolagets totala rörelsekostnader till -12,2 MSEK (-3,0), vilket rent procentuellt är en kraftig ökning mot Q1-20. Samtidigt ska det sägas att Aptahem är i ett helt annat läge idag än vad de var för ett år sedan, vilket gör att en jämförelse mellan Q1-21 och Q1-20 rakt av blir missvisande. Om vi istället gör en jämförelse med rörelsekostnaderna under föregående kvartal (Q4-20) om -13,3 MSEK, minskade faktiskt kostnaderna jämförelsevis under Q1-21 med 1,1 MSEK. Vi ser således positivt på att Aptahem under årets första kvartal har utvecklats med god kostnadskontroll.

Vid utgången av första kvartalet uppgick kassan till ca 14,8 MSEK, vilket kan jämföras med ca 28,6 MSEK vid utgången av Q4-20. Under första kvartalet 2021 uppgick därmed bolagets kapitalförbrukning, s.k. burn rate, till ca -4,6 MSEK/månad. Viktigt att poängtera är dock att första kvartalet har belastats med kostnader hänförliga till inköp av substans, såväl som kostnader för toxikologistudien. Under april stod det klart att Aptahem, via TO5 och en nyttjandegrad om ca 95 %, tillfördes en nettolikvid om ca 15 MSEK, vilket således har stärkt kassan väsentligt efter utgången av första kvartalet. Med hänsyn till detta, samt ett antagande om en något lägre kapitalförbrukning motsvarande -3 MSEK/månad framgent, skulle Aptahem vara finansierade tills inledningen av Q1-22, allt annat lika. Värt att belysa är att Aptahem idag har en utestående teckningsoption i form av TO6, där teckningsperioden löper från den 16 september 2021 till den 30 september 2021, med en teckningskurs uppgående till 70 % av den volymvägda genomsnittskursen för aktien under perioden 30 augusti 2021 till den 13 september 2021, dock lägst 1,6 kronor och högst 2,2 kronor per aktie.

”Det återstår ännu några månader tills dess, och Aptahem kan komma att meddela ett antal uppnådda milstolpar dessförinnan, vilket skulle kunna bidra till en positiv värdeutveckling i aktien och således bidra till att en inlösen av optionerna blir aktuellt. Beroende på vart 70 % av VWAP landar, skulle Aptahem vid full teckning av TO6 tillföras ca 10 MSEK som lägst och ca 13 MSEK som högst, vilket skulle vara ett värdefullt kapitaltillskott för bolaget”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group.

Att aktien har fallit med ca 33 % sedan den 29 april kan delvis härledas till pressmeddelandet om de avbrutna diskussionerna med det europeiska läkemedelsbolaget, gällande utveckling, tillverkning och distribution i Europa av Apta-1. Vi förstår att det fick aktien att tappa mark, samtidigt som vi anser att efterföljande kursfall har varit överdrivet. Enligt vad bolaget själva har kommunicerat beror den avbrutna diskussionen på att det inte gick att komma överens om vissa nyckelpunkter. I en efterföljande intervju med Aptahems ordförande framgick mer specifikt informationen att partnerna inte var överens om ersättningsnivåerna, där Aptahem från sin sida uppfattade att ersättningen inte var i paritet med bolagets, och därmed även aktieägarnas, förväntningar. I vår mening är det rimligt att Aptahem till följd av det valde att avbryta diskussionerna. Samtidigt ser vi fortfarande att samma potential kvarstår i investeringscaset, där bolagets sepsis-projekt möjliggör en indikation där det inte finns så många tillgängliga terapier på marknaden idag, och där Aptahem kommer in med en helt ny molekyl i form av Apta-1.

Vi kommer att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem.

Förra veckan meddelade Aptahem att de undertecknat en icke-bindande avsiktsförklaring med ett medelstort läkemedelsbolag med huvudsäte i Europa gällande utveckling, tillverkning och distribution i Europa av Apta-1.

”Detta är ytterligare ett steg på vägen mot att realisera värdet av Apta-1. Sedan nyheten har aktien stigit med 20 % och vi ser fortsatt en högre uppsida från dagens nivåer”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group. 

Vad avsiktsförklaringen sammanfattningsvis innebär

Den undertecknade avsiktsförklaringen är icke-bindande och innefattar bland annat:

• Licensvillkor för användningsområde
• Geografiskt område
• Sublicensieringsrättigheter
• Ansvarsområden
• Kostnadsfördelning
• Utvecklingsplan
• Prissättning
• Finansiella villkor mellan parterna för Apta-1

Övergripande avser villkoren att erbjuda läkemedelsbolaget en exklusiv rätt att utveckla, tillverka och distribuera Apta-1 i europeiska länder för behandling av sepsis. Ytterligare ett av villkoren kring själva avsiktsförklaringen är att motparten har en period om fyra månader från det att avsiktsförklaringen undertecknats att förhandla exklusivt med Aptahem. Med utgångspunkt i när informationen offentliggjordes (den 9 mars 2021), sträcker sig därmed denna exklusivitet tills den 9 juli 2021. Det är viktigt att nämna att utgången av den här tidsperioden inte automatiskt betyder att dialogen stannar. Även om Aptahems och motpartens avsikt är att ingå ett licensavtal, kan det förstås ändras under processens gång och det finns inga garantier att förhandlingen utmynnar i ett bindande avtal. 

Kommentar från ansvarig aktieanalytiker

”Eftersom Aptahem har haft regelbunden kontakt med motparten i över ett år och att båda parter därmed känner till varandra väl, kan det argumenteras för att förutsättningarna är goda för ett positivt utfall. Den avtalade exklusiviteten gäller under fyra månader, och även om inga garantier finns för vad utfallet kan bli, ser vi detta som en potentiellt närliggande trigger i aktien som kan infalla under våren/sommaren. Om ett licensavtal kommer på plats så skulle det högst troligt bli en stark värdedrivare. Med tanke på vad som ligger i korten anser vi att nuvarande bolagsvärdering om 110 MSEK (Market Cap), eller 1,65 kr/aktie, är för lågt givet potentialen, varför vi upprepar att vi fortsatt ser en högre uppsida från dagens nivåer”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group. 

Ytterligare ett steg har tagits på vägen mot att realisera värdet av Apta-1

Aptahems affärsmodell bygger bland annat på att utveckla läkemedelskandidater och hitta partners för licensering, för att på så vis ta läkemedel till marknaden. Strategin innebär att följande intäktskällor hänförliga till Apta-1 kan bli aktuella:

• Royalties: betalningar till Aptahem som en andel av försäljningen av läkemedlet. Detta väntas vara den primära intäktskällan givet att ett licensavtal ingås och produkten introduceras till marknaden.
• Upfront-betalningar: en engångssumma som betalas till Aptahem av licenstagaren när avtal skrivs, detta för att Aptahem ska få kapitaltillskott för den fortsatta utvecklingen.
• Milstolpsbetalningar: betalningar till Aptahem från licenstagaren vid förutbestämda milstolpar, exempelvis slutförandet av Klinisk Fas 1, Fas 2 och Fas 3 samt marknadsgodkännande.

I och med den nyligen ingångna avsiktsförklaringen har ytterligare ett steg tagits på vägen mot att realisera det både ekonomiska, såväl som humanitära, värdet av Apta-1.

Flera triggers under kommande kvartal

Nedan framgår en lista av triggers som Analyst Group bedömer kan infalla under kommande kvartal. Dessa anges, utan inbördes ordning, enligt följande:

• Start och genomförande av en Good Laboratory Practice (GLP)-reglerad toxicitetstudie, vilket är den avslutande delen av den prekliniska fasen innan klinik.
• GMP-produktion av Apta-1 så att tillräcklig mängd för klinik säkras. GMP-kampanjen startar nu under mars/april med flertalet förberedelser som löper fram till att själva GMP-produktionen påbörjas under september/oktober 2021. Leveransen av substansen beräknas ske i början av 2022, vilket är ett viktigt steg i processen för att ta Apta-1 till klinik under 2022.
• Fortsatt arbete kring regulatoriska fakta för att färdigställa den ansökningsakt som ska lämnas in till valda länders läkemedelsmyndighet.
• Färdigställandet av material för publicering i vetenskapliga artiklar.
• Resultatet från Coronavirus-studien i Kanada, samt från Aptahems övriga samarbeten.
• Färdigställandet av ett potentiellt licensavtal.

Vi kommer inom kort att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem

Idag den 30 november 2020 publicerade Aptahem sin delårsrapport för tredje kvartalet 2020. Följande är våra tankar om rapporten.  

Som väntat uppgick nettoförsäljningen under Q3-20 till noll kronor, mer intressant var det att läsa om hur Aptahems kostnadsmassa och finansiella ställning utvecklats under årets tredje kvartal. En betydande del av bolagets kostnader utgörs ännu av utvecklingskostnader, vilka kostnadsförs löpande. Under Q3-20 var de samlade utvecklingskostnaderna, exklusive egna personalkostnader, 1,8 MSEK (3,1) vilket motsvarar en minskning om ca 42 % mot jämförbart kvartal 2019 men samtidigt en ökning om 13 % från andra kvartalet 2020. Jämfört med Q2-20 bidrog det till att Aptahems totala rörelsekostnader ökade med 0,3 MSEK, från -3,9 MSEK under Q2-20 till 4,2 MSEK under Q3-20. Ökningen är dock marginell och det är även viktigt att påpeka att Aptahem under oktober genomfört en företrädesemission, vilket, även om emissionen skedde efter kvartalets utgång, i viss grad kan ha påverkat kostnadsbilden under Q3.

Gällande den finansiella ställningen uppgick Aptahems likvida medel till 12,9 MSEK vid utgången av september (Q3-20), vilket kan jämföras med 17,6 MSEK vid utgången av juni (Q2-20). Som nämnt har Aptahem efter senaste kvartalets utgång genomfört en förträdesemission, vilken tecknades till 116 % och därmed tillförde bolaget ca 32 MSEK före emissionskostnader. Aptahem har således en stark finansiell ställning idag, och via teckningsoptionerna TO5 och TO6 kan bolaget komma att tillföras ytterligare ca 17-24 MSEK före emissionskostnader respektive ca 10-13 MSEK före emissionskostnader. Sett till Aptahem burn rate uppgick denna under Q3-20 till ca -1,4 MSEK/månad, att jämföra med -1,2 MSEK/månad under Q2-20.

I och med företrädesemissionen har Aptahem säkrat finansieringen av den inledande delen av GLP-toxikologistudien, vilket är en nödvändig del av de sista pusselbitarna i den prekliniska fasen innan bolaget kan gå in i klinik. Kapitalet ger även Aptahem möjlighet att färdigställa substanstillverkningen som behövs inför de avslutande toxstudierna.

Vidare, i vår senaste analys skrev vi om potentiellt närliggande triggers i form av studieresultat från den studie som pågår vid Örebro Universitet, samt studien vid University Health Network (UHN) i Toronto. Resultaten från Örebro har dock ännu inte kommunicerats och gällande studien vid UHN så har denna drabbats av förseningar hänförliga till Covid-19. Vi kvarhåller således dessa två studier, och dess resultat, som fortsatta potentiella triggers i aktien.

I övrigt anser vi att Q3-rapporten var i linje med våra förväntningar och vi kommer inom kort att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem.

Idag den 26 augusti 2020 publicerade Aptahem sin delårsrapport för andra kvartalet 2020. Följande är våra tankar om rapporten.

”Bättre kassaflöde än väntat och triggers att se fram emot i form av studieresultat, Aptahem har en spännande höst framför oss”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group.

Som väntat uppgick försäljningen under Q2-20 till noll kronor, mer intressant var det att läsa om hur Aptahems kostnadsmassa och finansiella ställning utvecklats under årets andra kvartal. En betydande del av bolagets kostnader utgörs av utvecklingskostnader, vilka kostnadsförs löpande. Under Q2-20 var de samlade utvecklingskostnaderna, exklusive egna personalkostnader, 1,6 MSEK (2,7) vilket motsvarar en minskning om ca 40 % mot jämförbart kvartal 2019 men samtidigt en ökning om 120 % från första kvartalet 2020 (förvisso då från låga nivåer). Jämfört med Q1-20 bidrog det till att Aptahems totala rörelsekostnader ökade med 0,9 MSEK, från 3,0 MSEK under Q1-20 till 3,9 MSEK under Q2-20.

Gällande den finansiella ställningen uppgick Aptahems likvida medel till 17,6 MSEK vid utgången av juni (Q2-20), vilket kan jämföras med 21,6 MSEK vid utgången av mars (Q1-20). Som vi skrev i vår senaste aktieanalys av Aptahem under maj, så hade bolaget under första kvartalet 2020 ett kraftigt förbättrat kassaflöde jämfört med föregående kvartal (Q4-19) där förklaringen var att bolagets förutbetalda kostnader som tidigare tillgångsförts i balansräkningen, till större del tillgodoräknades kassaflödet på ett positivt vis under Q1-20. Med tanke på att balansposten i Q1-rapporten blev i stort sett ”nollad”, räknade vi inte med att samma positiva effekt skulle uppstå under Q2-20. Så blev också fallet, vilket tydliggörs genom att beräkna Aptahems burn rate vilken under Q2-20 uppgick till ca -1,3 MSEK/månad, att jämföra med -0,1 MSEK/månad under Q1-20. Samtidigt hade vi estimerat en kapitalförbrukning om -2 MSEK/månad, vilket innebär att det faktiska utfallet och kassaflödet var bättre än väntat och är såklart något vi ser positivt på.

Utifrån VD-ordet kan det utläsas att det åtminstone finns två potentiella triggers att se fram emot framgent, dels i form av studieresultaten från Örebro universitet, dels studieresultaten från forskargruppen i Kanada som studerar Apta-1 i en unik coronavirus-modell. Positiva resultat från dessa studier kan komma att utgöra starka värdedrivare i aktien.

I övrigt anser vi att Q2-rapporten var i linje med våra förväntningar och att vi nu har en spännande höst att se fram emot. I VD-ordet skriver Mikael Lindstam bl.a. ”[…] Nu är det full fart framåt, och som vanligt kommer vi att hålla er informerade så fort det är möjligt i enlighet med de regelverk som följer publika bolag”.

Vi kommer inom kort att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem.

I måndags den 10 augusti 2020 meddelade Aptahem att de inleder tillverkningen i större skala efter att LGC Bioresearch Technologies Inc. (LGC) har slutfört det processutvecklingsarbete (PU) som möjliggör en pilot-produktion i större skala av Apta-1. Aktien svarade kraftigt positivt med en uppgång på 34 % och klättrade därmed över ”3-kronor-gränsen”. Samtidigt upprepar vi att vi ser en fortsatt god uppsida till 5,5 kr i vårt Base scenario, säger ansvarig analytiker på Analyst Group.

Kort sammanfattning av nyheten:

• Den här tillverkningsomgången av Apta-1 är nu den första som körs i större skala som icke-GMP material, och är avsett att användas till GLP-toxikologiska studier.
• Det genomförda PU-arbetet gör det också möjligt att tillverka Apta-1 enligt Good Manufacturing Practice (GMP) för användning i den kommande first-in-human-studien.
• Arbetet fortsätter nu för att optimera tillverkningskostnaderna, vilket därmed resulterar i lägre bruttokostnader, och för att förbättra processarbetet ytterligare, såsom utbyte och renhet.

”Som vi tidigare underströk i vår analys från i maj, så är arbetet kring att optimera tillverkningsprocessen för att kunna klara av större kvantiteter substanser till en acceptabel kostnadsnivå mycket viktigt. Det är av stor vikt att tillverkningen kan ske kostnadseffektivt, inte minst med tanke på de betydligt större mängder som kommer att behövas i kliniska studier framgent samt att skapa starka argument mot potentiella licenstagare. Vi ser därför såklart positivt på nyheten från i måndags”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group.

Aptahem kommer att publicera sin rapport för årets andra kvartal onsdagen den 26 augusti. Vi kommer kort därefter att återkomma med en uppdaterad aktieanalys.

Den 9 juli 2020 meddelade Aptahem att de ingår ett samarbete med University Health Network i Kanada för att testa Apta-1 i en coronavirus-modell.

”Nyheten är mycket intressant och aktien svarade tydligt med en uppgång på 14 % på stängningskursen om 2,63 kr under nyhetsdagen (högsta kurs 3,10 kr). Samtidigt ser vi en fortsatt god uppsida till 5,5 kr i vårt Base scenario”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group.

Sammanfattning av nyheten

Samarbetet syftar till att utvärdera den antikoagulanta Apta-1 som en hämmare av hyperinflammatorisk respons och en inducerare av vävnadsreparation för att potentiellt kunna behandla sjukdomen Covid-19. Forskarteamet i Kanada, som leds av professor Mingyao Liu, har utvecklat en unik in vivo coronavirus-inducerad akut lungmodell för att studera SARS med patologiska funktioner som är gemensamma för SARS och Covid-19. Det är den enda in vivo-modellen i sitt slag i världen.

Professor Liu berättar att ” […] bristen på en specifik behandling för Covid-19 kräver omfattande forskning. Den potentiella användningen av Apta-1 som en framtida behandling inger nytt hopp om att kunna bemästra den här utmaningen”.

Professor Liu är en av ledarna för en av världens främsta forskarlag för lungtransplantation, vilket gör honom väldigt kunnig och erfaren inom området för allvarliga lungskador.

Vad händer framåt?

Just nu inväntar Aptahem resultaten av hur Apta-1 verkar i den nämnda innovativa in vivo-modellen. Om utfallet är positivt kan arbetet resultera i att utveckla Apta-1 till en potentiell behandling för patienter som drabbats av virus-orsakade symptom, såsom de patienter som fått en allvarlig Covid-19. En sådan nyhet anser vi skulle utgöra en minst sagt stark värdedrivare i Aptahem-aktien, och blir således en intressant faktor att bevaka för en investerare framgent.

Den 30 juni 2020 meddelade Aptahem att i samband med en studie vid Örebro universitet, har preliminära data kunnat bekräfta Apta-1s tidigare kända antiinflammatoriska och icke-toxiska egenskaper samt kunna visa på nya upptäckter som potentiellt kan ha positiv effekt vid inflammation i blodkärl.

”Vi ser såklart positivt på att Aptahem har ännu en studie i ryggen som bekräftar Apta-1s goda egenskaper”, säger ansvarig analytiker på Analyst Group.

Bakgrund till studien

Samarbetet kring studien har skett med Cardiovascular Research Centre (CVRC) vid Örebro universitet med stöd av KK stiftelsens Prospektutlysning, där nyligen de första resultaten genererats. De preliminära data som Aptahem har tagit del av bygger på en inflammationsbaserad endotelcellsmodell (vävnaden på insidan av ett blodkärl) och en modell för att studera hur trombocyterna (blodplättarna) aggregerar. Resultaten visar att Apta-1 inte generellt påverkar trombocytaggregation vilket är en fördel eftersom trombocyterna annars skulle riskera att bilda blodproppar i kärlet. Vidare har inflammatoriska proteiner som är kopplade till endotelceller studerats och Apta-1 verkar hämmande på flera proteiner involverade i inflammation som frisätts i aterosklerotiska plack. Detta är också positivt, eftersom inflammation är en central mekanism vid t.ex. åderförfettning (ateroskleros). Även cytotoxicitet har studerats och Apta-1 uppvisar inget tecken på detta vilket bekräftar Apta-1s sedan tidigare kända prekliniska säkerhetsprofil.

Vad händer framåt

I pressmeddelandet framgår information att resultaten nu kommer att följas upp med en betydligt större studie, där arbetet kommer att fortsätta efter semesterperioden då verifiering och utveckling av studierna på Apta-1 i kardiovaskulära modellsystem expanderar.

Hur vi ser på Aptahem som investering

Aptahem utvecklas väl och vi ser fortsatt att Bolaget har goda möjligheter att ta vidare Apta-1 i kommande kliniska faser, där teamet nyligen har stärkts med en Clinical Research Director (CRD) med lång och mångsidig erfarenhet inom kliniskt utvecklingsarbete. Sepsis, som årligen drabbar ca 49 miljoner människor globalt, är ett livshotande sjukdomstillstånd och behovet av ett läkemedel likt Apta-1 är högst aktuellt. Potentiella kliniska framsteg under kommande kvartal utgör fortsatt starka värdedrivare i aktien och genom en riskjuterad nuvärdesmodell (rNPV) motiveras ett potentiellt bolagsvärde för Aptahem om 265 MSEK idag, motsvarande 5,5 kr per aktie, i ett Base scenario.

Idag den 14 maj 2020 publicerade Aptahem sin delårsrapport för första kvartalet 2020. Följande är våra tankar om rapporten.  

Som väntat uppgick försäljningen under Q1-20 till noll kronor, mer intressant var det att läsa om hur Aptahems kostnadsmassa och finansiella ställning utvecklats under inledningen av 2020. En betydande del av bolagets kostnader utgörs av utvecklingskostnader, vilka kostnadsförs löpande. Under Q1-20 var de samlade utvecklingskostnaderna, exklusive egna personalkostnader, 0,7 MSEK (1,2) vilket motsvarar en minskning om 42 %. Bolagets totala rörelsekostnader minskade med 0,5 MSEK, från 3,5 MSEK under jämförbart kvartal Q1-19 till nu 3,0 MSEK under Q1-20. Kvartalets minskade rörelsekostnader, i kombination med ett positivt rörelsekapital om 2,7 MSEK, resulterade i att bolagets operativa kassaflöde uppgick till -0,3 MSEK, vilket är en kraftig förbättring mot -6,9 MSEK under Q1-19.

”Vi ser mycket positivt på att Aptahem utvecklas med en minst sagt god kostnadskontroll under kvartalet, något som är av stor vikt i dagens läge. Med en kassa som uppgår till ca 21,6 MSEK vid utgången av mars har bolaget idag en stark finansiell ställning. Det kliniska arbetet verkar fortgå enligt plan, där Aptahem skriver att de för diskussioner med ett flertal kontraktsforskningsorganisationer samt kliniska grupper runt om i världen för att på bästa sätt kunna planera för First in Human. Analyst Group bedömer att potentiella nyheter kring detta kan utgöra bra värdedrivare i aktien på kort sikt”, säger ansvarig analytiker.

Hur vi ser på Aptahem som investering

Aptahem har utvecklat en teknologi som använder aptamerer för att utveckla läkemedlet Apta-1 mot sepsis och septisk chock. Sepsis är ett livshotande sjukdomstillstånd som årligen drabbar ca 49 miljoner människor globalt. Dödligheten bland sepsispatienter är hög och de som överlever drabbas ofta av permanenta skador på organ som förutom lidande ett lidande för individen också kan innebära stora samhällskostnader, vilket leder till starka incitament att motverka sjukdomstillståndet. Genom en värdering baserat på ett riskjusterat nuvärde (rNPV) motiveras ett potentiellt bolagsvärde för Aptahem om 265 MSEK, motsvarande 5,5 kr per aktie, i ett Base scenario.

Vi kommer inom kort att återkomma med en uppdaterad aktieanalys på Aptahem.

Idag den 12 februari 2020 publicerade Aptahem sin bokslutskommuniké för 2019.

I vår kommentar inför rapporten igår nämnde vi att vi primärt skulle fokusera på följande delar:

• Mikael Lindstams VD-ord
• Aptahems finansiella ställning

I VD-ordet tycker vi att en bra sammanfattning ges av Aptahems nuläge, bolaget nämner att de känner sig stärkta inför ett nytt år med nyligen uppnådda milstolpar i ryggen som visar på Apta-1:s potential. Den nyligen publicerade studien som indikerar att antalet människor som dör i sepsis kraftigt har underskattats är något som påvisar vikten av Apta-1 och tydligt belyser värdet av Aptahems kliniska arbete och forskning. Aptahems förberedelser inför första studien i människa, fas 1-studie, sker just nu i parallella spår för att kunna säkerställa rätt prioriteringar. Flertalet saker har redan kommit på plats, till exempel initiering av formuleringsarbetet av Apta-1 vilken ska användas i klinik genom det avtal Aptahem slöt med Recipharm i slutet av 2019.

Gällande den finansiella ställningen uppgick Aptahems likvida medel till 22 MSEK vid utgången av december (Q4), vilket kan jämföras med 17 MSEK vid utgången av september (Q3). Under fjärde kvartalet har Aptahem erhållit en nettolikvid om cirka 11 MSEK genom inlösen av tidigare emitterad teckningsoption (TO4), justerat för denna uppgick bolagets operativa burn rate till 2 MSEK per månad under sista kvartalet 2019. Med samma kapitalförbrukning och rapporterad kassa vid utgången av december, är därmed Aptahem finansierade till hösten 2020, allt annat lika.

Att ha i åtanke som investerare

Det är inte ovanligt för läkemedelsbolag som har en bra medvind i verksamheten att vilja accelerera utvecklingstakten ytterligare och då genomföra en offensiv kapitalanskaffning. Något sådant har dock inte kommunicerats men är något vi anser att en investerare som riktar sig mot medicinteknik- och läkemedelsbolag generellt bör ha i åtanke.

Hur vi ser på Aptahem som investering

Aptahem har utvecklat en teknologi som använder aptamerer för att utveckla läkemedlet Apta-1 mot sepsis och septisk chock. Sepsis är ett livshotande sjukdomstillstånd som årligen drabbar miljontals människor globalt. Dödligheten bland sepsispatienter är hög och de som överlever drabbas ofta av permanenta skador på organ som förutom lidande ett lidande för individen också kan innebära stora samhällskostnader, vilket leder till starka incitament att motverka sjukdomstillståndet. Genom en värdering baserat på ett riskjusterat nuvärde (rNPV) motiveras ett potentiellt bolagsvärde för Aptahem om 267 MSEK, motsvarande 5,5 kr per aktie, i ett Base scenario.

Vi kommer inom kort att återkomma med en uppdaterad aktieanalys av Aptahem.

Imorgon den 12 februari 2020 publicerar Aptahem sin bokslutskommuniké för 2019.

Inför rapporten imorgon kommer vi primärt att fokusera på följande delar:

• Mikael Lindstams VD-ord
• Aptahems finansiella ställning

I VD-ordet hoppas vi kunna få ta del av mer information kring hur nuläget ser ut gällande det kliniska arbetet och hur det fortlöpt senaste tiden. En annan viktig faktor som vi kommer titta närmare på är hur kostnadsbasen har utvecklats under Q4-19, där vi framförallt kommer undersöka vad bolagets s.k. burn rate uppgått till. Precis som för de flesta mindre medicinteknik- och läkemedelsbolag, har även Aptahem historiskt varit beroende av olika finansieringsalternativ och är något som är fortsatt avgörande för att bolaget ska kunna förverkliga sin kommersiella resa. I samband med rapporten imorgon får vi mer information om hur balansräkningen ser ut och således vad kapitalförbrukningen uppgick till under sista kvartalet 2019. Det kan ge en indikation om hur pass stark Aptahems finansiella ställning är idag.

Ny marknadsdata presenterad – tidigare siffror har kraftigt underskattats

I en nyligen publicerad studie indikeras att antalet människor som dör i sepsis kraftigt har underskattats, närmare bestämt dubbelt så många som man tidigare trott. Enligt de nya beräkningarna drabbas 49 miljoner av tillståndet årligen varav 11 miljoner dör, vilket gör sepsis dödligare än alla cancerformer tillsammans. Läs mer på Aptahems hemsida via denna länk.

Hur vi ser på Aptahem som investering

Aptahem har utvecklat en teknologi som använder aptamerer för att utveckla läkemedlet Apta-1 mot sepsis och septisk chock. Sepsis är ett livshotande sjukdomstillstånd som årligen drabbar miljontals människor globalt. Dödligheten bland sepsispatienter är hög och de som överlever drabbas ofta av permanenta skador på organ som förutom lidande ett lidande för individen också kan innebära stora samhällskostnader, vilket leder till starka incitament att motverka sjukdomstillståndet. Genom en värdering baserat på ett riskjusterat nuvärde (rNPV) motiveras ett potentiellt bolagsvärde för Aptahem om 267 MSEK, motsvarande 5,5 kr per aktie, i ett Base scenario.

Aptahem meddelade den 20 november att bolaget slutit avtal med kontraktstillverkaren Recipharm angående tillverkning av substansen för Aptahems läkemedelskandidat Apta-1.

Recipharm kommer att ta fram den farmaceutiska formuleringen av Apta-1 inför kommande Klinisk Fas 1-studie. Enligt pressmeddelandet inleds formuleringsarbetet av Apta-1 omedelbart, vilket kan ses som ett tecken på att Klinisk Fas 1 kan sättas igång snabbt efter att Apta-1 blir godkänt för kliniska studier.

”Vi rör oss nu med full fart framåt i utvecklingsprocessen av Apta-1 och med detta samarbete i hamn är jag övertygad om att vi kommer kunna accelerera ytterligare,” säger Mikael Lindstam, VD på Aptahem.

Analyst Group bedömer nyheten som positiv, då detta är ett fortsatt steg framåt mot kliniska studier och möjligen ökar intresset något från potentiella licenstagare då ytterligare en pusselbit finns på plats.

Utdrag ur aktieanalys som publicerades den 22 oktober 2019. Läs den här.

Aptahem har utvecklat en teknologi som använder aptamerer för att utveckla läkemedlet Apta-1 mot sepsis och septisk chock. Sepsis är ett livshotande sjukdomstillstånd som årligen drabbar ca 32 miljoner människor globalt. Dödligheten bland sepsispatienter är hög och de som överlever drabbas ofta av permanenta skador på organ som förutom lidande ett lidande för individen också kan innebär stora samhällskostnader, vilket leder till starka incitament att motverka sjukdomstillståndet. Genom en värdering baserat på ett riskjusterat nuvärde (rNPV) motiveras ett potentiellt bolagsvärde för Aptahem om 267 MSEK, motsvarande 5,5 kr per aktie, i ett Base scenario.