Sustainion Group

För de som inte tidigare har hört talas om Sustainion, kan du inledningsvis berätta om verksamheten, vad ni gör och vilka marknader ni är verksamma inom?

Sustainion är en industrikoncern som investerar i bolag med hållbara teknologier och tjänster, på marknader där vi ser en underliggande tillväxt. Koncernen består idag av åtta dotterbolag inom Smart City, miljöteknik, elektrifiering och automation.

All operativ verksamhet bedrivs i dotterbolagen och på koncernnivå består organisationen, utöver mig själv, av vår CFO Bernice, medan övriga medarbetare finns i de verksamhetsdrivande bolagen. Vårt fokus är att fortsätta utveckla de befintliga bolagen och hjälpa dem att växa vidare, samtidigt som vi kompletterar gruppen med nya förvärv som passar väl in i koncernen.

Under Q2 uppvisade Sustainion en mycket stark tillväxt, med nära en fördubbling av försäljningen i Sverige och en tredubbling i Danmark. Samtidigt pressades EBITDA-marginalen. Vilka är de viktigaste faktorerna bakom marginalutvecklingen, och hur arbetar ni för att åter nå målet om 12 %?

Tillväxten under kvartalet var mycket stark, där Skårebo stod för en betydande del av utvecklingen. Bolaget växer kraftigt i Sverige i takt med att elbilsmarknaden återhämtar sig, men också genom den pågående internationaliseringen.

Den internationella expansionen har initialt en viss negativ effekt på marginalen. När Skårebo går in på nya marknader sker det i första hand genom etablerade laddboxvarumärken som kunderna redan känner till och efterfrågar. De produkterna har generellt lägre marginaler. Därefter är ambitionen att successivt bredda erbjudandet med tjänster och egna produktlinjer, vilket vi ser bidra positivt till marginalerna.

Även lanseringen inom batterier, energilagring och energistyrning har påverkat marginalen. Efterfrågan blev högre än väntat, vilket innebar att Skårebo behövde köpa in batterier från marknaden med relativt kort framförhållning och på mindre förmånliga villkor. I takt med att volymerna ökar ser vi möjligheter till bättre inköpsavtal och därmed en förbättrad marginalbild.

Utöver detta hade ett antal dotterbolag, EWF, Elpro och KPP, ett svagare kvartal. EWF belastades bland annat av kostnader kopplade till utbyte av hårdvara i Bigbelly-papperskorgarna, samtidigt som vissa kunder varit mer avvaktande. Även Elpro och KPP har mött en försiktigare efterfrågan från vissa kundgrupper.

Samtidigt bidrog våra senaste förvärv, Diemma och Ströman, endast marginellt under kvartalet. Det är bolag med god lönsamhet som kommer att få större genomslag i koncernens resultat framöver.

Kombinationen av förbättrade marginaler i befintliga verksamheter, ökade volymer, större bidrag från de senaste förvärven och fortsatt fokus på lönsamma förvärv gör att vi har goda förhoppningar om att successivt åter nå en EBITDA-marginal om 12 %.

I april meddelade ni att Skårebo breddar erbjudandet inom bland annat energilagring och energistyrning. BESS är en snabbväxande men konkurrensutsatt marknad. Hur positionerar sig Skårebo för att etablera en lönsam position, och hur ser marginalprofilen ut jämfört med den befintliga laddboxaffären?

Lanseringen har hittills varit väldigt framgångsrik. En viktig fördel är att Skårebo redan är en etablerad leverantör till elfirmor och installatörer som arbetar med flera delar av kundens energisystem, exempelvis laddboxar, batterilösningar och solpaneler. Genom att bredda erbjudandet kan Skårebo därför täcka en större del av de befintliga kundernas behov, snarare än att behöva bygga upp en helt ny kundbas.

Skårebo har sedan tidigare visat att de är duktiga på logistik, support och hantering av stora produktflöden, vilket är en viktig del även i batteriaffären. Vi kommenterar inte exakta marginalnivåer i verksamheten, men marginalerna inom batterier är inte sämre än för våra övriga produkter, snarare tvärtom.

Initialt har marginalen dock påverkats av att efterfrågan varit högre än väntat. För att kunna möta kundernas behov har Skårebo behövt köpa in en del batterier från lokala aktörer och har ännu inte nått fulla inköpsvolymer. I takt med att volymerna ökar ser vi möjligheter till bättre inköpsvillkor och därmed en förbättrad marginalbild.

Samtidigt är det en marknad där både tekniken och regelverken utvecklas snabbt, inte minst vad gäller installation och brandsäkerhet. Det gör lagerstyrningen viktig, eftersom vi vill undvika att bygga upp stora lager av produkter som riskerar att snabbt ersättas av uppdaterade modeller. Sammantaget ser vi BESS som en attraktiv marknad med betydande fortsatt potential för Skårebo.

Förvärv har varit en central del av Sustainions tillväxtresa. Hur ser ni på balansen mellan nya förvärv och utvecklingen av befintliga dotterbolag framöver, och vilka typer av bolag samt förvärvsstorlekar är mest intressanta för er idag?

Förvärv är fortsatt en tydlig del av vår tillväxtagenda och vi utvärderar löpande nya möjligheter. Samtidigt är det viktigt att vi har kapacitet att utveckla de bolag vi redan äger och integrera de senaste förvärven på ett bra sätt. Efter att ha genomfört flera förvärv på relativt kort tid ligger därför stort fokus även på att få KPP, Diemma och Ströman väl integrerade i gruppen och hjälpa dem vidare i sina respektive tillväxtresor.

När vi tittar på nya förvärv är det naturligt att i första hand söka bolag inom marknader där vi redan har kunskap och etablerade verksamheter – där det också kan finnas möjligheter till synergier med befintliga dotterbolag. Samtidigt ser vi synergier som något extra då förvärvet ska vara attraktivt även på egna meriter. Vi söker i grunden välskötta, stabila och lönsamma bolag där vi ser goda möjligheter till fortsatt utveckling.

Ett exempel är Ströman, där EWF redan har kompetens inom Smart City, hållbara städer och offentlig upphandling. EWF:s VD Lena Möller går in som styrelseordförande i Ströman och kan därmed bidra både till bolagets utveckling och till att realisera eventuella synergier. På motsvarande sätt går EHC:s VD Peter Brocker in som styrelseordförande i Diemma, där vi ser tydliga kopplingar mellan verksamheterna.

Vi är däremot inte begränsade till de segment där vi redan är verksamma. Men ofta uppstår de mest naturliga förvärvsmöjligheterna just där, inte minst genom våra egna dotterbolags nätverk och marknadskännedom.

När det gäller storlek har vi lärt oss att ett mindre förvärv kan kräva nästan lika mycket tid och resurser som ett betydligt större. Därför tittar vi idag gärna på något större bolag, där en omsättning på omkring 50-300 MSEK kan ses som en ungefärlig sweet spot. Men om det finns väldigt tydliga strategiska skäl eller synergier kan vi däremot även gå ned i storlek, vilket Diemma är ett exempel på.

Ni förvärvade nyligen Ströman. Hur identifierade ni bolaget, och vilka faktorer gjorde för-värvet strategiskt attraktivt för Sustainion?

Vi såg tidigt ett välskött och lönsamt bolag med lång historik och en stark position på marknaden samtidigt som verksamheten passar väl in i vår Smart City-inriktning.

Bolaget erbjuder lösningar för bland annat vägunderhåll, där maskinerna används för plogning, saltning, sandning och sopning. Det bidrar både till säkrare vägar och till en bättre stadsmiljö, bland annat genom att minska mängden partiklar från sand och skräp på gatorna.

Vi såg också en tydlig strategisk koppling till de strukturella trender vi redan arbetar med inom Sustainion. Maskinerna blir allt mer uppkopplade och intelligenta, samtidigt som segmentet går mot ökad elektrifiering och automation. Ströman arbetar dessutom med starka varumärken inom området, vilket gör positionen särskilt intressant.

Utöver den strategiska passformen var det viktigt för oss att Ströman redan var ett lönsamt bolag med en stark kundposition. Vi såg samtidigt potential att vidareutveckla verksamheten, inte minst inom eftermarknaden genom service, reservdelar och närliggande erbjudanden. Sammantaget gjorde det Ströman till ett attraktivt tillskott till koncernen.

Sustainion har historiskt finansierat förvärv genom en kombination av bankfinansiering och externt kapital. I takt med att koncernens kassaflöden stärks, hur ser ni på finansieringsmixen för framtida förvärv och vilken roll spelar balansräkningen i den utvecklingen?

Vi har historiskt haft goda möjligheter att genomföra de förvärv vi velat göra, dels genom bankfinansiering och dels genom möjligheten att ta in externt kapital. Vi har dessutom en stark huvudägargrupp som har garanterat våra tidigare emissioner.

Framöver är ambitionen att i större utsträckning kunna använda kassaflöden från de befintliga verksamheterna för att finansiera förvärv. I takt med att bolagen genererar mer kassa och balansräkningen stärks bör behovet av externt kapital därför kunna minska.

Bankfinansiering kommer fortsatt att vara en viktig del av förvärvsfinansieringen, och den exakta mixen kommer naturligtvis att bero på förvärvens storlek. En starkare balansräkning förbättrar samtidigt våra möjligheter i dialogen med finansiärerna. Målet är därmed att successivt kunna finansiera en större andel av framtida förvärv med egen kassa.

EWF har haft två svagare kvartal samtidigt som offertstocken varit rekordstor. Därutöver har verksamheten belastats av kostnader kopplade till 3G-nedsläckningen och leverans-förseningar för EcoCharge. Hur ser ni på utvecklingen framåt, och i vilken utsträckning är problemen tillfälliga respektive kopplade till den underliggande marknaden?

Det har varit olyckligt att flera faktorer sammanfallit under perioden. EWF har behövt byta ut hårdvara i Bigbelly-papperskorgar ute på marknaden till följd av 3G-nedsläckningen, vilket har kostat både tid och pengar. Samtidigt har vi inte kunnat leverera EcoCharge-laddskåpen i den takt vi hade planerat.

Det positiva är att vi ser båda dessa som övergående problem. Hårdvarubytet hanteras och leveranserna av EcoCharge börjar nu komma igång. Vi har samtidigt en stor offertstock, där en betydande del är kopplad till just laddskåpen, vilket gör att en förbättrad leveransförmåga kan få relativt snabbt genomslag.

Utöver detta har marknaden varit mer avvaktande, framför allt bland kommunala kunder. Vår bedömning är att valåret har bidragit till en större försiktighet kring investeringar och större beslut. Samtidigt ser vi fortsatt hög aktivitet och ett stort intresse för produkterna.

Offentlig upphandling innebär naturligtvis också en viss prispress, men det finns marginalnivåer vi inte är beredda att gå under. Därför prioriterar vi kunder som ser värdet i produkterna och den totala ekonomin i lösningarna, snarare än att enbart konkurrera med lägsta pris. EWF, Leading Light och Ströman har dessutom starka positioner inom sina respektive nischer och produkter där konkurrensen i många upphandlingar är förhållandevis begränsad.

Sammantaget ser vi därför en stor del av den senaste periodens svaghet som hänförlig till tillfälliga faktorer som nu håller på att åtgärdas, samtidigt som det fortsatt finns en viss osäkerhet kopplad till investeringsviljan hos offentliga kunder.

EHC har en tydlig exponering mot försvarsmarknaden och erhöll tidigare i år en större order från det franska försvaret. Kan du beskriva EHC:s roll inom försvarssektorn och hur bolaget kan dra nytta av den pågående upprustningen i Europa?

EHC erbjuder partikelfilter som reducerar skadliga partiklar från fordonsavgaser, framför allt när fordon används i inomhusmiljöer som verkstäder och servicehallar. Syftet är att skapa en bättre arbetsmiljö för de personer som arbetar i och omkring fordonen.

Även moderna fordon har partikelfilter som standard, men EHC:s lösningar kan filtrera betydligt mindre partiklar och är därför relevanta även för nyare fordon. Behovet är särskilt tydligt inom försvarssektorn, där många fordon, både äldre och nyare, har stora dieselmotorer och inte i första hand är konstruerade med låga utsläpp som huvudprioritet. När exempelvis en bandvagn körs in i en servicehall uppstår därför ett tydligt behov av effektiv avgasrening.

I takt med att försvarssektorn rustar upp, både genom att modernisera den befintliga fordonsflottan och genom nya fordonsinköp, ser vi en ökad efterfrågan på EHC:s lösningar. Utvecklingen drivs både i Sverige och på andra europeiska marknader.

Den större ordern till Frankrike tidigare i år, som vi fortfarande levererar på, är ett tydligt exempel på den efterfrågan vi ser. Mot bakgrund av den fortsatta europeiska upprustningen bedömer vi därför att försvarsmarknaden erbjuder goda tillväxtmöjligheter för EHC framöver.

Om vi blickar ett år framåt, vilka huvudsakliga områden kommer att stå i fokus för Sustainions fortsatta utveckling?

Vi ser fortsatt goda möjligheter att växa koncernen. Sustainion har haft en stark tillväxt under de senaste kvartalen och en viktig del framöver blir att fortsätta internationaliseringen, som i flera av våra verksamheter fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Skårebo är ett tydligt exempel, och vi har även etablerat ett dotterbolag för EHC i Italien samtidigt som flera andra bolag redan verkar på internationella marknader.

Parallellt kommer vi att arbeta med de verksamheter som haft en svagare start på året för att hantera de utmaningar som funnits och få försäljningen att utvecklas som planerat.

Ett annat viktigt fokus är våra senaste förvärv. Vi kommer att arbeta aktivt med att hjälpa dessa bolag vidare i sina tillväxtresor och samtidigt ta till vara på de synergier som finns inom gruppen.

Därtill kommer förvärv fortsatt att vara en del av tillväxtstrategin. Om ett år är vår ambition därför att ha fortsatt utveckla de befintliga verksamheterna, kommit längre i internationaliseringen och potentiellt även ha kompletterat koncernen med ytterligare bolag.

Avslutningsvis, kan du lyfta fram tre anledningar till varför Sustainion är en intressant investering idag?

För det första ser vi Sustainion som en koncern som fortfarande befinner sig i ett relativt tidigt skede. Vi har en erfaren ledning och en stark ägarbas med erfarenhet av att bygga framgångsrika bolag, och ambitionen är att fortsätta utveckla Sustainion på samma sätt.

För det andra har koncernen uppvisat en lönsam och stark och ihållande tillväxt under de senaste kvartalen. Det ger oss en bra grund för att fortsätta utveckla både de befintliga verksamheterna och koncernen som helhet.

För det tredje tror jag att Sustainion fortfarande befinner sig under radarn hos många investerare. Bolaget är ännu relativt okänt, vilket jag tror också påverkar hur marknaden värderar oss idag. I takt med att Sustainion växer, blir större och mer känt tror jag att fler investerare kan få upp ögonen för bolaget.