Sibek

För de som inte tidigare har hört talas om Sibek, kan du berätta lite mer om er verksamhet, vad ni gör och vilka marknader ni adresserar?

Sibek är ett konsultbolag inom svensk järnvägsinfrastruktur, med tydlig specialisering inom järnvägens signalsystem. Signal står för den absolut största delen av verksamheten och är det område där vi har byggt upp vår starkaste kompetens.

Sedan knappt ett år tillbaka har vi även en mindre verksamhet inom banteknik. Järnvägen brukar traditionellt delas in i fyra teknikslag, det som kallas BEST: bana, el, signal och tele. Bana är, förenklat, själva rälsen och det som rälsen vilar på.

Inom banteknik arbetar våra ingenjörer bland annat med spårgeometri. Vid nybyggnation behöver spåret exempelvis utformas och luta utifrån faktorer som hastighet och kurvradie. En stor del av arbetet består därför av projektering, där vi tar fram ritningar och underlag som entreprenören sedan använder i byggnationen. Banteknik är fortfarande ett ungt område för Sibek, men ambitionen är att successivt bygga en starkare position även där. På samma sätt som inom signal ser vi möjlighet att växa genom att bredda och fördjupa den egna kompetensen under de kommande åren.

Du tog över som VD 2016 när Sibek hade runt 25 medarbetare, och i dag är ni cirka 80. Hur har marknaden för signalteknisk kompetens förändrats under den tiden, och vad har det krävt av Sibek som bolag?

Sedan 2016 har marknaden konsoliderats och antalet aktörer blivit färre. Det är särskilt tydligt inom driftsättning, där marknaden idag består av relativt få aktörer. Inom projektering är konkurrensbilden bredare, där deltar fler bolag, och de stora teknikkonsultbolagen har ofta omfattande uppdrag där signalteknik ingår som en del av ett större projekt.

Den tekniska utvecklingen har däremot varit mer gradvis. Järnvägen är en konservativ bransch jämfört med många andra teknikområden, och den tydligaste förändringen sedan 2016 är införandet av ERTMS, det sameuropeiska signalsystemet.

ERTMS fanns redan då, men var i Sverige i huvudsak begränsat till pilotbanor. Idag är systemet i faktisk drift på delar av Malmbanan, där Sibek har deltagit i driftsättningen. På lång sikt är ambitionen att ERTMS ska införas på stora delar av det svenska järnvägsnätet, vilket innebär ett omfattande kompetensbehov under de kommande 20–30 åren.

För Sibek har utvecklingen sammanfallit med att organisationen vuxit från omkring 25 till cirka 80 medarbetare. En central del av den resan har varit att bygga kompetens långsiktigt, så att vi kan ta en större roll i de uppdrag som växer fram när marknaden och tekniken förändras.

Kan du beskriva vilken roll underkonsulter spelar i er leveransmodell – när väljer ni att ta in dem, och är den lägre andelen i kvartalet ett resultat av era egna val eller av hur uppdragen sett ut?

Underkonsulter används framför allt när ett kontrakt innehåller kompetenser eller tjänster som vi inte har internt. Vi driver många projekt parallellt och tecknar ibland avtal där vi inte har hela den efterfrågade kompetensen inhouse, då köper vi in delar av leveransen externt. Vår utgångspunkt är samtidigt att utföra arbetet själva där vi har rätt kompetens. Vi kan ta in underkonsulter inom områden vi redan behärskar vid tillfälliga kapacitetstoppar, men det är relativt ovanligt.

Andelen underkonsulter varierar därför främst med kontraktsmixen snarare än med någon fast målnivå. Trafikverkets utformning av upphandlingarna har stor betydelse, eftersom vilka tjänster som kombineras i samma kontrakt avgör vilka externa kompetenser vi behöver komplettera med.

I det aktuella kvartalet berodde en stor del av nedgången på att ett specifikt avtal hade löpt ut. När avtalet försvann gjorde även behovet av den externa tjänst som köpts in inom ramen för kontraktet det. En lägre underkonsultandel ska därför inte nödvändigtvis tolkas som en förändring av vår leveransmodell, utan kan spegla vilka projekt som är aktiva under perioden.

Spårbyten har vuxit till en betydande del av driftsättningsverksamheten. Kan du beskriva hur den delen byggts upp de senaste åren och vilken plats den har i verksamheten i dag?

Spårbyten är en viktig del i Trafikverkets arbete med att åtgärda den underhållsskuld som byggts upp inom svensk järnväg över lång tid. Sibeks roll inom spårbyten handlar ofta om att leverera en organisation för driftsättning. Efter att ett arbete har genomförts är vår roll att kontrollera att anläggningen är byggd enligt underlaget, att data stämmer mot ritningarna och att relevanta föreskrifter har följts.

Det som framför allt styr hur snabbt verksamheten kan växa är behörighetskraven. För att driftsätta ett specifikt system, oavsett om det gäller ERTMS eller annan teknik, krävs särskilda behörigheter som Trafikverket utfärdar. Därför går kapaciteten inte att bygga upp snabbt. Om vi anställer en junior person idag och låter personen arbeta parallellt med mer erfarna medarbetare kan det, mellan tummen och pekfingret, ta omkring fem år innan personen får sin första behörighet och kan ansvara för delar av ett driftsättningsarbete. Det innebär att tillväxten måste ske stegvis, eftersom vi bara kan utbilda och handleda ett visst antal personer åt gången.

Samtidigt finns ett stort antal olika behörighetsklasser. Ingen enskild person kan realistiskt samla samtliga, vilket gör att vi behöver vara selektiva i vilka kompetenser vi bygger upp. Om vi bedömer att en viss teknik kommer att vara viktig under de kommande tio åren kan vi exempelvis utbilda ett antal personer inom den.

Därefter behöver de få arbeta i faktiska projekt för att bygga erfarenhet och på sikt erhålla sina behörigheter. Vi har därför kartlagt vår behörighetsportfölj och försöker bedöma vilka kompetenser som kommer att behövas framåt. Utifrån den bilden styr vi utbildning och utveckling. Det är också så driftsättningsverksamheten behöver fortsätta byggas: långsiktigt, stegvis och med fokus på att ha rätt kompetens på plats när projekten kommer.

ERTMS innebär ett skifte bort från signalsystem som i många fall byggts under flera decennier. Hur förändrar det vilken kompetens som efterfrågas, och vad betyder det för Sibeks position jämfört med i dag?

Efterfrågan på ERTMS-kompetens kommer att öka i takt med att systemet införs på fler delar av järnvägsnätet. För Sibek innebär det att en växande andel av våra konsulter över tid behöver kunna arbeta med tekniken.

Vi har redan en stark utgångsposition genom att ha deltagit i driftsättningen av ERTMS på delar av Malmbanan. De tjänster vi levererar inom ERTMS behärskar vi i huvudsak själva och använder normalt inte underkonsulter för de delarna. Det ger oss en bra bas, men kompetensen behöver fortsätta byggas i takt med att marknaden växer. Fler av våra konsulter kommer över tid att arbeta med ERTMS, vilket gör den interna kompetensutvecklingen till en central del av vår positionering.

Samtidigt är det viktigt att inte se ERTMS som ett skifte där den befintliga signaltekniken snabbt försvinner. Den äldre tekniken kommer att leva parallellt med ERTMS under mycket lång tid. Jag kan inte säga exakt hur länge, men grovt räknat skulle det kunna handla om åtminstone 50 år på stora delar av nätet. För oss innebär det att ERTMS blir allt viktigare, samtidigt som den befintliga tekniken fortsatt kommer att vara en central del av verksamheten och generera arbete under lång tid framöver. 

Ni är skuldfria, har en stark kassa och har delat ut mer än policyn anger, samtidigt som ni fört förvärvsdiskussioner. Hur ser du på kapitalallokeringen framåt? Vad ska kassan användas till, och vad skulle ett förvärv behöva tillföra för att vara rätt för Sibek?

Förvärv är ett möjligt användningsområde för kapitalet, men bara om affären är rationell och skapar värde för Sibek. Vi har varit i ett antal förvärvsdiskussioner genom åren, men hittills har inte alla delar fallit på plats och därför har vi inte genomfört någon affär.

Att vi har kapital tillgängligt är i sig inget skäl att förvärva. Ett förvärv behöver vara bra för Sibek, skapa värde och vara attraktivt på egna meriter. Om vi inte hittar investeringar eller förvärv där kapitalet kan användas på ett bra sätt ser vi heller inget egenvärde i att bygga en allt större kassa. Då är utdelning ett naturligt alternativ för åtminstone en del av kapitalet.

Vi har heller ingen principiell invändning mot att använda skuld i en förvärvsfinansiering. Med den starka kassa vi historiskt haft är lån kanske inte det första alternativet, men finansieringsmixen får avgöras av den enskilda affären och vad som är mest rationellt i den situationen.

Var ser du att Sibek är om ett år och hur ser strategin ut för att nå dit?

Om ett år ser jag framför mig att Sibek fortsatt är på samma strategiska väg som idag. Fokus är att växa inom de områden där vi redan har stark kompetens och successivt bli fler inom dessa.

Parallellt vill vi bredda erbjudandet med tjänster som ligger nära det vi redan gör. Strategin bygger därmed inte på någon dramatisk förändring av verksamheten, utan på att stegvis fördjupa våra befintliga styrkor och ta oss an närliggande områden där det är naturligt för Sibek att växa.

Kan du nämna tre anledningar till varför Sibek är en intressant investering idag?

En stark finansiell historik. Utifrån min egen syn är Sibeks finansiella historik en av bolagets styrkor.

En generös utdelningspolicy. Vi har en utdelningspolicy som jag ser som generös.

En stark position på en nischad marknad. Sibek har en stark position på en relativt nischad marknad.