Pelagic Credit

För de som inte är bekanta med Pelagic Credit, kan du kortfattat beskriva bolaget och er roll som maritim kreditgivare?

Jag har arbetat med shippingfinansiering under hela min karriär, först i bank på DNB och Fortis, som idag är delat mellan ABN AMRO och BNP Paribas, och därefter på fondsidan hos ICON Capital i USA (nu CION Investments) och senare hos Oaktree, där jag byggde upp Fleetscape som såldes 2024. När jag gick vidare till Pelagic Partners tog jag med mig samma strategi och applicerade den för tredje gången, nu inom ramen för Pelagic Credit.

Pelagic Partners startades av två shippingfamiljer, Hartmann-familjen i Tyskland och Abou Merhi-familjen med libanesiskt ursprung, som ville investera direkt i fartyg. Under 2020 till 2024 byggde de upp en flotta av fartyg, och när de ville gå in på kreditsidan kom vi fram till att detta var ett naturligt sätt att arbeta tillsammans.

Vår strategi är leasing och finansiering av shipping där vi jobbar lite annorlunda än andra. Vi försöker lösa ett finansieringsproblem för bolagen genom att vara kreativa i strukturen, och det är på det sättet vi har lyckats leverera mellan 16 och 20 procent avkastning på projektnivå både i ICON och i Fleetscape, vilket är mycket bra för en kreditprodukt.

När vi började investera tillsammans med Pelagic Partners såg vi att en rad investerare ville se oss på Oslobörsen. Vi liknar på många sätt Ocean Yield, som noterades i Oslo innan de köptes ut av KKR för ungefär fem år sedan, och som hade en stor grupp retailinvesterare som uppskattade just den typen av produkt. Det var därför vi valde att gå till Euronext Growth Oslo.

Ni noterades på Euronext Growth Oslo i mars 2026 och har sedan dess satt kapital i arbete i snabb takt. Vilka strategiska steg ser ni som viktigast in i resten av 2026 och var står Pelagic Credit starkast just nu?

En av våra tydligaste fördelar är att vi är en del av Hartmann- och Abou Merhi-familjerna, som har en löpande pipeline av egna projekt som vi kan finansiera. Det ger oss en trygg och stadig grund av interna affärer, samtidigt som vi inte är tvungna att göra dem, vilket innebär att vi kan välja att prioritera externa projekt som är minst lika spännande.

Vi arbetar därför med två pipelines parallellt, en intern och en extern, och vi kan välja där vi ser bäst riskjusterad avkastning. Tryggheten från de interna projekten ger oss möjlighet att vara selektiva när vi tar in nya externa transaktioner.

Framåt kommer vi att gå tillbaka till marknaden för att hämta mer kapital, men bara om det kan göras på ett sätt som inte spär ut befintliga aktieägare. Målsättningen är att växa förnuftigt och i takt med aktiekursen, snarare än att växa för växandets skull.

Ni har nyligen breddat portföljen från bulk in i kemtankersegmentet, kan du beskriva den affären och hur den passar in i er strategi kring diversifiering över fartygstyper och maritima subsegment?

Vi är lite annorlunda jämfört med andra investeringsfonder. Vi investerar i kundrelationer och i de bolag vi vill göra affärer med, snarare än att välja utifrån vilket segment vi vill in i. Konsekvensen blir att portföljen blir naturligt diversifierad.

Om man tittar på det vi redan har gjort så täcker vi torrbulk, kemtankers, offshore och multi-purpose-fartyg. Det är en naturlig följd av att vi väljer kunderna före marknadssegmenten, och det är ett sätt att bygga en robust portfölj som inte är beroende av ett enskilt subsegment i shippingcykeln.

Efterfrågan på alternativ finansiering till rederier har ökat i takt med att traditionella banker dragit sig tillbaka från shipping, hur positionerar ni er i den utvecklingen?

Det är både en möjlighet och en utmaning på samma gång. Vi ser tydligt att banker drar sig ur shipping som direktexponering, men samtidigt tycker bankerna om kunder som oss. Vi är ett finansieringsbolag snarare än ett rederi, och för bankerna är det enklare att finansiera oss än att gå direkt mot ett shippingbolag.

Det ger oss två fördelar samtidigt. Utrymmet i marknaden för alternativ finansiering ökar när bankerna backar, samtidigt som vi själva får bättre tillgång till kapital just för att vi är en finansiell aktör och inte en operativ rederiaktör.

I samband med H1-rapporten deklarerade ni er första utdelning och byggde vidare på en växande backlog, hur ser ni på balansen mellan tillväxt, kassaflöde och utdelning framåt?

Vår strategi är att hela operating net income ska delas ut som utdelning. Om vi däremot refinansierar en position eller säljer ett fartyg, så är utgångspunkten att det beloppet ska återinvesteras i nya projekt.

På det sättet får aktieägarna en tydlig och löpande kassaavkastning från driften, samtidigt som kapitalet från exits och refinansieringar arbetar vidare och bygger portföljen. Det är den balansen vi vill leva efter framöver.

Var ser du Pelagic Credit om ett år?

Vi har som mål att växa relativt snabbt men försvarligt. Ambitionen är att gå tillbaka till marknaden och hämta mer kapital, och ett rimligt scenario är att bolaget om ett år är ungefär dubbelt så stort som idag.

Samtidigt är det viktigt att understryka att vi inte växer bara för att växa. Det måste ske i takt med att aktiekursen utvecklas positivt, så att tillväxten sker på ett sätt som skapar värde för befintliga aktieägare. Målsättningen är helt enkelt att bli större, men på rätt villkor.

Kan du ge tre anledningar till varför Pelagic Credit är en intressant investering idag?

För det första betalar vi en hög utdelning. På dagens aktiekurs motsvarar det en direktavkastning på omkring 9 procent, vilket är starkt givet den underliggande risken.

För det andra har vi en relativt konservativ investeringsstrategi. Vi arbetar med säkrade strukturer och långsiktiga kontrakt, vilket innebär att man inte tar särskilt mycket risk för att få den avkastningen.

För det tredje är det få andra aktörer som gör det vi gör. När vi förlorar en affär är det oftast inte till en annan finansieringsaktör, utan för att projektet i sig inte blir av, och vi tjänar högre avkastning på våra investeringar än de flesta andra. Vi möter helt enkelt ett behov i marknaden som ingen annan möter fullt ut.