Latvian Forest Company

Kan du inleda med att kort beskriva Latvian Forest Company?

Latvian Forest Company är ett svenskt publikt bolag, noterat på NGM Nordic SME under kortnamnet LATF B, som förvärvar, förvaltar och utvecklar skogs- och jordbruksfastigheter i Lettland och Litauen. Bolaget grundades 2009 och gjorde sina första skogsköp kring Valmiera i Lettland året därpå. Fram till 2019 byggde vi upp en portfölj om 10 614 hektar, som i sin helhet såldes till SCA för 26,2 miljoner EUR, varav 11,1 miljoner EUR delades ut till aktieägarna. Sedan dess har vi byggt upp en ny portfölj som innan försäljningen av Vidzeme-portföljen omfattade 8 361 hektar med ett virkesförråd om cirka 1,08 miljoner m³.

Vi är en kostnadseffektiv organisation med tre anställda, där den lokala skogsförvaltningen är utlagd på entreprenad och kostnaderna i huvudsak är rörliga. Balansräkningen är stark: per den 30 september 2026 uppgick de totala tillgångarna till 43,5 miljoner EUR och soliditeten till 81 procent. Vår investeringstes bygger på att baltisk skogsmark är lågt prissatt jämfört med Sverige och övriga EU trots jämförbara virkespriser, och att vi genom aktiv skogsskötsel, konsolidering av ett fragmenterat ägande och aktiv kapitalrotation kan skapa och realisera värden för aktieägarna.

Hur ser er skogsportfölj ut idag när det kommer till markinnehav, åldersfördelning och geografisk spridning mellan Lettland och Litauen?

När försäljningen av Vidzeme-portföljen har genomförts kommer innehavet att omfatta 6 146 hektar, varav 4 452 hektar i Lettland och 1 694 hektar i Litauen, med ett virkesförråd om cirka 775 000 m³, motsvarande 155 m³ per hektar skogsmark. Omkring 85 procent av det kvarvarande virkesförrådet saknar förvaltningsrestriktioner.

Länderna kompletterar varandra. Den lettiska portföljen är mer diversifierad, med en större andel jordbruksmark, medan den litauiska nästan uteslutande består av skog (99 procent), har ett tätare virkesförråd och mycket hög bonitet: 75 procent av beståndsarealen tillhör de två högsta bonitetsklasserna. Det litauiska innehavet är dessutom väl spritt geografiskt, med 283 fastigheter i ett 40-tal kommuner och ingen enskild kommun över 7 procent av innehavet.

Tittar man närmare på de två kvarvarande delportföljerna är profilerna tydligt olika. Den lettiska portföljen exklusive Vidzeme omfattar 4 452 hektar, varav 3 344 hektar skogsmark (75 procent) och 19 procent jordbruksmark, med ett virkesförråd om cirka 442 000 m³, motsvarande 132 m³ per hektar skogsmark. Björk dominerar med 50 procent av förrådet, följt av tall med 21 procent, och bestånd i åldern 61–90 år står för omkring 47 procent av volymen. Över 85 procent av virkesförrådet saknar förvaltningsrestriktioner, och den maximala avverkningskapaciteten under tio år uppgår till cirka 157 000 m³, varav 55 procent kan tas ut redan det första året.

Den lettiska portföljen rymmer dessutom konkreta värdehöjande åtgärder. Under 2027–2029 planerar vi att beskoga 446 hektar jordbruksmark, motsvarande cirka 70 procent av vår jordbruksmark i Lettland om 638 hektar. Vi har god erfarenhet av detta: av de 356 hektar vi har planterat sedan 2020, huvudsakligen med gran, ligger 62 procent på tidigare jordbruksmark.

Parallellt omvandlar vi under 2026–2028 132 hektar skogsmark och övrig mark till jordbruksmark i Līvbērze och Valgunde i Jelgava kommun, vilket ger ett sammanhängande fält om 205 hektar i en av Lettlands mest högproduktiva jordbruksregioner. Med dagens priser om 8 000–12 000 EUR per hektar för förstklassig jordbruksmark i området bedömer vi att marken kan representera ett värde om 1,6–2,5 miljoner EUR.

Den litauiska portföljen omfattar 1 694 hektar fördelade på 283 fastigheter, med ett virkesförråd om cirka 333 000 m³, motsvarande 199 m³ per hektar skogsmark. Där är tall det största trädslaget med 46 procent, 88 procent av förrådet saknar förvaltningsrestriktioner och tioårskapaciteten uppgår till cirka 114 000 m³. I vår kassaflödesbaserade värdering per andra kvartalet 2026, med en diskonteringsränta om 7,25 procent, värderas den lettiska portföljen till 16,5 miljoner EUR och den litauiska till 13,0 miljoner EUR, sammanlagt cirka 29,5 miljoner EUR.

I somras beslutade styrelsen att sondera marknaden för en potentiell försäljning av skogsinnehavet. Vad ligger bakom beslutet?

Under de senaste åren har vi skapat betydande värden i portföljen genom aktiv skötsel, och vi ville pröva vad marknaden faktiskt är beredd att betala för dem. Försäljningen av 666 hektar med ett virkesförråd om cirka 93 000 m³ för 4,1 miljoner EUR visade att intresset var tydligt, och styrelsen valde därför att undersöka marknaden för fler delar av innehavet.

Vi delade in portföljen i sex regionala delportföljer och genomförde en budprocess. Den resulterade i ett bud om 11 925 000 EUR för 2 215 hektar i Vidzeme med ett virkesförråd om cirka 300 000 m³, vilket motsvarar cirka 5 400 EUR per hektar och 39 EUR per m³. Budet ligger inom 0,2 procent av vår egen kassaflödesbaserade värdering, vilket bekräftar att värderingen är väl förankrad i marknaden. Omkring 40 procent av Vidzeme-portföljens virkesförråd omfattas dessutom av förvaltningsrestriktioner, så försäljningen ger också en kvarvarande portfölj med en högre andel fritt förvaltningsbar skog.

I grunden handlar det om ett strategiskifte. Vi har gått från en fast investeringshorisont, där hela portföljen säljs vid ett och samma tillfälle som 2019, till en modell med löpande kapitalrotation: vi förvärvar fastigheter med förbättringspotential, höjer värdet genom aktiv skogsskötsel och markutveckling och avyttrar när avkastningskraven är uppnådda. Det frigjorda kapitalet fördelas mellan utdelningar och nya förvärv. Styrelsen avser att föreslå en utdelning om 2 SEK per aktie, och vi fortsätter att undersöka intresset för de fem återstående delportföljerna.

Hur bedriver ni avverkning idag, och vad kännetecknar er modell med rotpostförsäljning jämfört med alternativen?

Vi säljer avverkningsrätter på rot, så kallade rotposter. Köparen betalar för rätten att avverka ett visst bestånd och står själv för avverkning, utforsling och transport, och betalningen sker innan avverkningen påbörjas. Vi planerar avverkningarna utifrån marknadsläget, kostnadsbilden och vad som skapar mest långsiktigt värde, och kompletterar med gallringar som förbättrar tillväxt, trädslagsblandning och beståndskvalitet. En sådan modell innebär att vi får betalt i förskott, innan avverkningen påbörjas, och att vi varken exponeras för betalningsrisker eller behöver bygga upp stora kundfordringar i balansräkningen.

Alternativet är att sälja leveransvirke, det vill säga att själva organisera avverkningen och sälja de olika sortimenten vid bilväg eller industri. Det kan ge en något högre intäkt per kubikmeter, men kräver betydligt mer organisation och rörelsekapital och innebär större exponering mot avverknings- och prisrisk. Rotpostmodellen passar oss: vi får betalt i förskott, kostnaderna är i huvudsak rörliga och vi kan driva verksamheten med en mycket liten organisation och en extern skogsförvaltare vars arvode skalar med arealen och de åtgärder som utförs. Ibland måste vi dock använda avverkningsuppdrag, där ersättningen baseras på den faktiskt avverkade volymen, framför allt vid gallringar. Det ställer högre krav på vår kompakta organisation och kräver en tätare och mer praktisk tillsyn.

Under det första halvåret 2026 sålde vi 15 534 m³ till ett genomsnittspris om cirka 46 EUR/m³, jämfört med cirka 42 EUR/m³ under motsvarande period året innan, och nettoomsättningen ökade med 33 procent till 707 500 EUR. Efter avverkning hålls föryngringskostnaderna nere tack vare goda förutsättningar för naturlig föryngring i Lettland, och där det är motiverat planterar vi. Sedan 2020 har vi planterat 356 hektar med drygt 617 000 plantor.

Hur ser du på prisutvecklingen på baltisk skog samt attraktionskraften för regionen bland institutionella köpare?

Skogsmark som tillgång i länderna runt Östersjön, särskilt i Baltikum, Finland och i viss mån Polen, är fortfarande förmånligt prissatt. Det gäller i synnerhet med tanke på att Östersjöregionen är den mest dynamiska och transparenta marknadsplatsen för timmer, massaved och energived, med en välutvecklad såg- och massaindustri. Det investeras dessutom fortsatt i ny förädlingskapacitet inom träindustrin, bland annat i ligninproduktion och innovativa byggmaterial. Vår bedömning är att skog kommer att bli en alltmer eftertraktad tillgångsklass, med en positiv prisutveckling och ett gott skydd mot stigande inflation. De prisskillnader som i dag finns mellan skogstillgångar i olika länder bör därför minska över tid. En av grundpelarna i vår investeringstes är att identifiera och realisera sådana möjligheter till förmån för våra aktieägare.

Köparbilden har förändrats. Tidigare var det främst spekulanter som köpte skog i Baltikum, med en ganska enkel strategi: att köpa billigt och sälja dyrt med en begränsad skogsbruksinsats och med sikte på en exit till strategiska aktörer inom skogsindustrin. I dag ser vi att även institutionella investerare och lokala privata förmögenheter allt oftare söker förvärva skogstillgångar, inte minst efter att Ingka Investments, investeringsarmen inom Ingka Group, i början av 2026 slutförde förvärvet av Södras skogsinnehav i Lettland och Estland om drygt 150 000 hektar för 720 miljoner EUR. De institutionella köparna efterfrågar dock volym.

Ägandet i Baltikum, och i viss mån i Finland, är fortfarande fragmenterat, med många små och utspridda fastigheter, och det är en struktur som är svår för större aktörer att bygga upp på egen hand. Där fyller vi en funktion: vi konsoliderar mindre innehav till sammanhängande portföljer som är attraktiva för större köpare. Genom aktiv tillgångsförvaltning hittar vi dessutom den mest lämpliga markanvändningen för varje enskild fastighet för att maximera dess värde. Det är utmanande för stora skogsägare att göra detsamma, eftersom de saknar den kompetens och lokalkännedom som krävs för att se värdepotentialen på fastighetsnivå. Med andra ord skapar vi en produkt för nästa led av investerare, anpassad efter deras preferenser. Det är just här som jag, tillsammans med styrelsen och mina kollegor, anser att vi har en unik kunskap och en tydlig konkurrensfördel gentemot andra aktörer på marknaden. Detta låg till grund för beslutet att dela in hela vårt innehav i sex delportföljer, och nu utvärderar vi efterfrågan på var och en av dem och om erbjudandet eventuellt bör omstruktureras. Att det finns efterfrågan på sådana portföljer såg vi när SCA förvärvade hela vår portfölj 2019, och vi ser det igen i budet på Vidzeme-portföljen. Båda affärerna visar vilken typ av produkt som är eftertraktad bland investerare. De visar också att investerare fortfarande ser baltisk skog som en attraktiv investering, trots ett osäkert geopolitiskt läge.

Var ser du Latvian Forest Company om ett år?

Om ett år hoppas jag att vi har kommit närmare att genomföra beskogningen av 446 hektar jordbruksmark som är olönsam för industriellt lantbruk, vilket kommer att öka andelen skogsmark i portföljen. Vi kommer också att kunna erbjuda marknaden en stor och närmast unik jordbruksfastighet om drygt 200 hektar. Jag hoppas att vi kan övertyga våra investerare om att stödja bolagets fortsatta tillväxt genom att finansiera förvärv av nya fastigheter, och jag siktar på att nå ut till fler privata och institutionella investerare utanför Sverige. Allt detta förutsätter att vi lyckas behålla och vidareutveckla den kompetens som vi har byggt upp inom Latvian Forest Company AB.

Avslutningsvis, kan du ge oss tre anledningar till varför Latvian Forest Company är en intressant investering idag?

En välskött och produktiv portfölj med konkreta värdehöjande åtgärder. Efter Vidzeme-försäljningen äger bolaget 6 146 hektar med ett virkesförråd om cirka 775 000 m³, varav över 85 procent saknar förvaltningsrestriktioner, och den litauiska portföljen har en hög kassaflödesgenererande potential. Utöver detta finns ytterligare uppsida i värdeskapande projekt som syftar till att höja värdet på det befintliga markinnehavet.

Strukturell uppsida i en kostnadseffektiv och lågt belånad struktur. Den skogsmark som vi äger och förvärvar är förmånligt prissatt och förvaltas av en liten och kostnadseffektiv organisation med i huvudsak rörliga kostnader. Soliditeten uppgår till över 80 procent. Kombinationen av löpande kassaflöde från rotpostförsäljningar, kapitalrotation och en underliggande prisuppgång i regionen ligger till grund för vårt mål om en årlig avkastning om minst 7,25 procent.

Bevisad förmåga att realisera värden. Vi har upprepade gånger sålt skog till priser som bekräftar och överstiger våra värderingar: hela portföljen till SCA 2019, 666 hektar i en försäljning som slutfördes 2025 och nu Vidzeme-portföljen. Samtliga försäljningar har gett en avkastning som överstiger vårt avkastningsmål om 7,25 procent. Det ger trovärdighet åt balansräkningen och gör det möjligt att dela ut kapital. Styrelsen avser att föreslå en utdelning om 2 SEK per aktie. Utöver detta erbjuder bolaget en unik exponering mot skog med daglig likviditet, och vi har en kompetent organisation med en tydlig vision och förmågan att skapa värde för våra investerare.